Stäng fönster Norrköping kn, KIMSTAD 25:1 KIMSTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - KIMSTAD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1073, 1900: 1644, 1995: 2559 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger en mil sydväst om Norrköping i sprickdalslandskapet, som här är rikt på fornlämningar. Miljön kring 1700-talskyrkan är kraftigt förändrad genom tillkomsten av järnvägen och Kimstads samhälle vid Motala ström. Kyrkan omges numera av villor och lägenheter samt en f.d. skola och en bit söder ut f.d. ålderdomshem. Prästgården ligger i Kimsta by. Bygdens centrum återfinns i dag i samhället. I den nuvarande kyrkväggen finns inmurad ett fragment av en tidig gravvård av s.k. Eskilstunatyp, vilket indikerar att en kyrka funnits här under 1000-talet. I Kimstad socken låg en biskopsgård kallad Munkeboda, som omnämns första gången med det namnet 1178. Man har spekulerat i om här funnits en tidig benediktinsk kommunitet. År 1240 återställde biskop Lars d.ä. kapellet vid Munkeboda och byggde därtill en källarstuga. Under 1300-talets lopp var detta en av biskoparnas vanligaste boställen. Var denna ursprungliga gård låg är idag obekant. Senare byggdes en barfred på annan plats, en lättförsvarad holme i Motala ström, 3 km söder om kyrkan. Öster om Motala ström anlades med tiden, troligen på 1500-talet, biskopsgården Nor, där nuvarande Norsholm ligger. En svårdaterad befäst anläggning ligger uppe på en höjd ca en halv kilometer från barfreden, förbindelsen med övriga byggnadsföretag inom Munkebodakomplexet är dock oklar. I socknen fanns även en befäst sätesgård, d.v.s. den var privatägd, kallad Landsjö, som är belagd tidigast på 1280-talet. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en sakristia i norr, ett vapenhus och ett gravkor på långhusets södra sida samt ett torn mot västgaveln. I: I långhusets sydmur återstår delar av en medeltida stenkyrka, vars ursprungliga planform inte är känd. Även kyrkans vidare byggnadshistoria innehåller flera osäkra inslag. Kyrkan hade försetts med tegelvalv mot slutet av medeltiden - ett valvribbtegel av 1400-talstyp och med spår av målning har bevarats. En notis i H. Spegels kyrkohistoria (1708) meddelar att Kimstads kyrkan varit försedd med kalkmålningar, med figurativa inslag. En i handlingarna ofta nämnd sakristia var sannolikt av medeltida datum. Vid en ombyggnad omkring 1660 erhöll kyrkan ett rymligt korparti av samma bredd som det äldre långhuset, men med resligare murstomme (skarven mellan de två byggnadsfaserna påträffades vid yttre restaurering 1975). Samtidigt uppfördes på korpartiets sydsida ett gravkor. Om- och tillbyggnationen skedde på bekostnad av greve Axel Lillie på Löfstad. Riven, förutom delar av långhusets sydmur och gravkoret, när ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande planformen är i huvudsak ett resultat av en nybyggnad påbörjad omkring 1730 och färdigställd 1733, med återbruk av föregångarens sydmur och gravkor. Den lilla utbyggnaden på den västra delen av långhusets sydsida tillkom 1736. Den används sedan 1920-talet som bisättningskapell, men utgör ursprungligen ingången till Landsjös gravvalv under kyrkans golv. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kimstad anses vara en av landets ståtligaste barockkyrkor. Karakteristiska är de två ryttarna av plåt på långhusets taknock, som sattes upp 1733 (enligt traditionen skall de ha haft medeltida föregångare i trä, förstörda 1719 i samband med kriget). Inga större förändringar har gjorts i sedan kyrkans byggnadstid på 1700-talet. Tornhuven är dock i sin nuvarande utformning från 1770. Invändigt täcks kyrkorummet av stjärnvalv av tegel, samtida med 1730-talets nybyggnad. Väggarna artikuleras av djupa bågfält kring fönstren. Arkitekt Agi Lindegrens restaurering på 1890-talet innebar i huvudsak en konservering. Altaruppsatsen antas ha utförts av någon bildhuggare verksam på Stockholms slott under 1730-talet. Dess målning, ett tidigt exempel på rokokomåleri i Sverige, är utförd av fransmannen Guillaume Taraval som kommit till Sverige för att arbeta på Stockholms slott. Predikstolen, i senrenässans, är den som ursprungligen fanns i 1600-talskoret. I koret står herrskapsbänkar med målningar. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten av mässing är tillverkad vid Gusums bruk 1661. Kyrkan har en rik samling epitafier och begravningsvapen från 1600- och 1700-talen. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
