Stäng fönster Linköping kn, VÄSTERLÖSA 17:1 VÄSTERLÖSA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. En lockhäll till ett tidigmedeltida gravmonument förvaras idag i kyrkans vapenhus och den indikerar att här fanns en invigd kyrkogård och kanske också en träkyrka redan på 1000-talet. Under medeltiden, troligen andra delen av 1200-talet, byggdes en stenbyggnad söder om kyrkan. Dess ursprungliga användning är oklar. Eventuellt kan det ha varit en tiondebod. Teorier finns även om att den ska ha hört till ett sockengille. Enligt den inventering av bogårdsmurar som är utförd i Linköpings stift är den östra muren troligen medeltida. En tolkning av lantmäterikartor (se nedan) tyder på att det kan vara så. I sin sockenbeskrivning från 1760 skriver C F Broocmans att klockorna hänger i en trästapel fastän kyrkan har ett stentorn. Klockstapeln lär ha byggts 1668 av Pehr Månsson i Linköping. Eftersom klockstapeln var bristfällig byggdes klockvåningen i tornet om 1769-70 så att man skulle kunna flytta in klockorna i tornet. En lantmäterikarta från 1724 visar kyrkan med omgivande kyrkogårdsmur. Inga öppningar är redovisade i muren. En storskifteskarta från 1764 visar kyrkogården med samma utsträckning som 1724, d v s med dagens utsträckning i väster, norr och söder och eventuellt även i öster. Kyrkogårdens kilformade utsträckning är densamma som idag, eventuellt är den något kortare i öster, men för att få ett säkert svar behövs ytterligare kartstudier. En odaterad tidningsartikel talar om att man önskade utföra en utvidgning av kyrkogården som ett statskommunalt reservarbete. År 1955 invigdes gravkapellet som var inrymt i det medeltida stenhuset på kyrkogårdens södra del. Enligt en samtida tidningsartikel är byggnadens ursprungliga användning oviss. Man utesluter dock inte att den kan ha hört till det sockengille som funnits i Västerlösa under medeltiden. Den har även fungerat som sockenmagasin och innan ombyggnaden till gravkapell var den redskapsbod och provisoriskt bårhus. Kapellet försågs med ett glasmosaikfönster av Huskvarnakonstnären Elis Lundquist. Man tog även fram ett medeltida sidoaltare som återfunnits vid restaureringen av kapellet. Altarbordet hade varit dolt av några gravstenar från 1600-talet. År 1987 anhöll den kyrkliga samfälligheten om Länsstyrelsens tillstånd att uppföra en redskapsbod i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den skulle byggas på en betongplatta på mark och träfasaderna målas gulgrå. Taket skulle skivtäckas med svart plåt. Byggnaden har idag grönmålade fasader. År 1995 fick man Länsstyrelsens tillstånd till att anlägga en minneslund på kyrkogården. |
