Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ljusdal kn, KARSJÖ 1:46 GAMMELLÅKS

 Anlaggning - Historik

Historik
Gammellåks i Karsjö tillhör de järvsögårdar vars existens kan följas tillbaka till Gustav Vasas jordebok 1542.Vid den tiden fanns dock ingen permanent bosättning vid Låket som platsen då kallades - ett namn som tyder på att det handlar om en nyodling på utmark. Först under 1560-talet kan gården beläggas som självständigt hemman under bonden Lars Persson.
Hemmanet utvecklades på mindre än hundra år till ett av de största i Karsjö med ett skattetal om drygt tolv öresland. Gårdsnamnet Låks har bestått genom tiderna, men ändrades efter en hemmansklyvning år 1825 till Gammellåks - detta för att skilja stamhemmanet från den nya hemmanslotten, Ny - låks.
Hur gårdens bebyggelse såg ut i äldre tid är inte känt. Vid 1700-talets slut förefaller dock två stugor ha funnits på gården. Den ena av dessa står idag kvar som vardagsstuga, medan den andra revs kort efter år 1800. På dess plats byggdes en herrstuga i två våningar. Delar av den rivna stugan användes vid nybyggnaden, bland annat ett dekortonsmålat gavelröste som nu kan ses på herrstugans vind. Herrstugan byggdes samman med ett portloft som rymde färdstall i bottenvåningen och två pigkamrar på loftet. Hela längan har bevarats i oförändrat skick, både exteriört och interiört.
Vid samma tid som herrstugan byggdes också en envånig bodlänga vid gårdsväggens västra sida samt modernisering av gården som skedde under 1880-talet. Vardagsstugan kläddes då med liggande fasspontpanel och brokvisten ersattes liksom bodlängans med ett vindfång av bräder. I vinkel med vardagsstugan uppfördes en rymlig ladugård på höga stenstolpar. Gården beboddes i detta skick fram till 1924, när den dåvarande ägaren flyttade till en nybyggd villa i byn. Den har därefter enbart fungerat som sommarbostad.
Sedan 1970-talet pågår en omfattande upprustning av gårdens byggnader. Vardagsstugans panel har tagits ner och vindfånget ersatts av en ny brokvist. Även bodlängans dubbelbrokvist har kunnat rekonstrueras med hjälp av de spår den lämnat på fasaden. Den bortflyttade portliderbyggnaden har ersatts av en liknande byggnad från en annan gård i socknen.
Utanför gårdsfyrkanten ligger en tröskloge från 1700-talets slut, tre härbren av olika ålder samt en hölada.
Beslut om byggnadsminne 1991