Stäng fönster Skinnskatteberg kn, FÄRNA 2:62 MAUSOLEET VID FÄRNA HERRGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Färna bruk Färna har varit befolkat från åtminstone mitten av 1500-talet. Under 1600-talets början startades järnbruket i all anspråkslöshet med en hammare och två härdar. 1617 tilldelades Halfvar Olsson bruket från Kronan genom Gustav II Adolf. Brukets egentliga grundläggare var dock den kraftfulla företagarkvinnan Edla Widiksdotter, som drev igång bruket på allvar. Det drevs sedan och utvecklades till en framgångsrik industri för järnframställning under 1600- och 1700-talen under ledning av olika ägare. Tillverkningen i Färna var från början stångjärn som vidareförädlades till produkter som exempelvis ankare, takplåt och spik. Vid bruket har, förutom jord- och skogsbruk, även funnits anläggningar som kvarn, såg och tegelbruk. 1789 omvandlades Färna bruk till, landets då största, fideikommiss. I början av 1800-talet övergick bruket i Carl Johan von Hermanssons ägo efter en långdragen arvstvist och 1857 lät han uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden. Längre fram, år 1905, lät Carl Johans ende son Carl Fredrik von Hermansson uppföra mausoleet i slaggsten. 1907 avvecklades fideikommisset och under 1920-talet upphörde även smidesverksamheten. A v de gamla produktionsanläggningarna finns idag bara grundmurar kvar. I slutet av 1940-talet köptes Färna herrgård av Domänverket som använde herrgårdsbyggnaden som kursgård, främst för internutbildning av Domänverkets tjänstemän. Herrgården såldes vid 1990-talets mitt till dess nuvarande ägare, Färna Herrgård AB . Herrgården drivs idag som ett privatägt hotell med konferens och spa. Färna bruksmiljö är ett av besöksmålen inom Ekomuseum Bergsslagen och är även utpekat som en miljö med höga kulturhistoriska värden i Skinnskattebergs kommuns översiktsplan, antagen 2014. Översiktsplanen refererar till de höga kulturhistoriska värden som tillskrivs platsen i kommunens kulturminnesvårdsprogram, dock berörs inte mausoleet specifikt. |
