Stäng fönster Uppsala kn, FJÄRDINGEN 22:1 UPPSALA DOMKYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| 1258 gav påven sitt tillstånd till flyttning av domkyrkan från Gamla Uppsala till Östra Aros. Den nya kyrkan byggdes på Domberget väster om Fyrisån. Domkyrkan invigdes 1435. Efter reformationen, främst under 1600-talet, och fram till 1793 har den även tjänat som gravkyrka. Uppsala domkyrka är en tegelbasilika i gotisk stil. Kyrkan har latinsk korsplan, treskeppigt långhus och enskeppigt tvärskepp, fullbrett kor med polygonal avslutning och koromgång. Runt hela kyrkan löper en rad av sidokapell, kapellen runt koret har polygonal form. Västgavelns två torn har höga spiror, korsmitten kröns av en takryttare med spira. Byggnadsarbetena påbörjades troligen på 1260-talet. En skuldförbindelse från 1287 visar på att den franske stenmästaren Estienne de Bonneuil arbetat i Uppsala. Nordportalen, 1290-tal, kan troligen tillskrivas honom, även västportalen visar franska former. Korpelarnas speciella kragstenar är med stor säkerhet utförda av en stenmästare från Visby under 1300-talets förra hälft. Sidokapellen tillfogades förmodligen under 1300- till 1450-talen. Långhusets sydsida störtade 1402 p.g.a. underdimensionerade tegelpelare. Tornen byggdes inte förrän omkring 1480 d.v.s. efter invigningen. 1572 eldhärjades domkyrkan. 1619 var nya tornspiror och takryttare på plats, ritade av Gerard de Besche. 1702 inträffade den förödande stadsbranden i Uppsala och stora delar av kyrkan förstördes. Återuppbyggnadsarbetet påbörjades av Nicodemus Tessin d.y. och avslutades av Carl Hårleman 1747 med tornhuvarna. Exteriören hade efter återställandet fått flackare takfall och vilande strävbågar, de gotiska dragen hade förminskats. Interiören vitkalkades. Helgo Zettervalls restaurering 1885-93 innebar en återgång till gotiska former. Kyrkorummet fick då sina dekorationsmålningar, tornen fick sina nuvarande spiror. Under 1940-talet utfördes skyddsarbeten p.g.a vittrande och nedfallande betongdetaljer. Vid den senaste restaureringen 1971-76 nyinreddes högkoret, vasakoret återfick sin tidiga 1800-talsdekor och utrymmen, bl.a. museet, inreddes i tornen. För övrigt handlade restaureringen mest om underhåll och konservering, Zettervalls gotiska detaljer i exteriören skalades bort. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 |
