Stäng fönster Falköping kn, GROLANDA PRÄSTBOL 2:1 GROLANDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - GROLANDA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 522, 1900: 931, 1995: 258 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Skärvum införlivad 1757. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på en låg höjd i haglandskap vid Lidan. Till kyrkomiljön hör prästgård förbunden med kyrkan via allé. Grolanda ligger sydväst om Falköping. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Vid arkeologiska undersökningar 1953 påträffades murar efter en stenkyrka, bestående av rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor, sannolikt uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal. Möjligen sparades delar av kyrkans nordmur i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga stenkyrkan uppfördes 1758-63, bestående av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och utbyggd sakristia i öster, möjligen med återbruk av föregångarens murar i norr. Västtorn tillbyggdes 1863. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör i enkel nyklassicism, vars utformning sannolikt härrör från tiden för tornets tillbyggnad. Spritputsade murytor och slätputsade omfattningar, avfärgade i vitt. Sadeltak med tegeltäckning över långhus och den lägre sakristian. Västtornet kröns av en plåttäckt huv med lanternin och kort spira. Rundvälvda fönsteröppningar. Västtornet har rundfönster och kopplade ljudöppningar. I östgaveln ett lunettfönster. Sydportalen mitt på långhusets sydsida accentueras med en utskjutande portalomfattning. Ingång även i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Restaureringar av interiören har skett 1953 och 1988. Från kyrkans byggnadstid återstår den praktfulla altaruppsatsen, med arkitektonisk uppbyggnad. Av en orgel byggd av Johan Ewerhardt den äldre 1764 finns ännu fasaden kvar, nära nog intakt. Även predikstolen i senbarock är ett arbete från 1700-talets mitt. Sluten bänkinredning. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
