Stäng fönster Piteå kn, STADSVAPNET 6 FD RÅDHUSET, PITEÅ
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Stadens f d rådhus är beläget vid det torg som anlades vid stadens flyttning från nuvarande Öjebyn 1667. Torget har sin planlösning intakt från den tiden och hela torgmiljön är ett riksintresse för kulturmiljövården. Rådhuset är det tredje i ordningen på samma plats vid torget. Det första brändes ner av de ockuperande ryska styrkorna 1721 och det andra brann också ner, antagligen genom en anlagd brand, år 1806. Det nuvarande huset timrades upp efter protester från Piteåborgarna, som hade fått direktiv att stadens rådhus skulle uppföras i sten. Man började bygga 1829 och 1837 var huset upptimrat, dock saknades det då ytterpanel och dekorationer. Vid ommålning på 1980-talet konstaterades, att den första färgsättningen varit ljusgrå-vit. I brandförsäkringsbrev av 1862 framgår att huset hade sitt nuvarande utseende och på ett fotografi från 1865 kan man se att så var fallet med undantag av nedervåningens fönster, som var mindre, och ingångstrappan, som hade räcken på båda sidor. I husets övervåning finns en större sal med marmoreringsmålning på timmer. Även under nuvarande väggbeklädnad i trapphus och den s k "lilla sessionssalen" på övervåningen finns marmoreringar. 1922 skedde en påbyggnad, som innehöll polisstation med separat ingång direkt från torget. Här fanns såväl expedition, som arrestlokaler. Redan under 1800-talet fick stadens första telegrafstation plats i rådhuset och stadens brandvakter skötte sin patrullering härifrån, bl a genom att vid dess början och slut ringa i de klockor som finns på hustaket. I husets källarvåning finns idag ett brandsäkert arkiv, tillkommet som skyddsrum under andra världskriget. Efter rådhusfunktionens upphörande, fortsatte huset att vara centrum för stadens förvaltning. Här höll kommunfullmäktige sina sammanträden till det nya kommunhusets uppförande 1970. Huset har sedan fungerat som bibliotek och turistinformation fram till 1979, då Pitebygdens Fornminnesförening genom ett byte av hus fick tillgång till rådhuset för att där bedriva sin museiverksamhet. Huset har två våningar samt källare och vindsvåning. Liggande timmerstomme på granitsockel. Sadeltak med svartmålad falsad skivtäckning. På taket finns ett litet öppet torn med två klockor. Frontespis på framsidan med tornur. Panelarkitektur i empirestil med klassicistiska dekorationer. Bred liggande enkelfasspåntpanel med bred fog. Panelklädda hörnpilastrar. Gul-vit färgsättning med oljefärg. Tillbyggnaden från 1922 har samma panel och fönster som rådhuset. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1994- 02 04, Dnr 221-6518-93 |
