Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, VÅNGA KYRKOJORD 2:2 VÅNGA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - VÅNGA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1514, 1900: 2616, 1995: 1323

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i sprickdalslandskapet utan någon karakteristisk placering i landskapet öster om vägen till Vånga samhälle, som ligger vid ett vägskäl 15 km väster om Norrköping. På andra sidan vägen ligger gamla kyrkan, nu gravkapell.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, vars ursprungliga utformning är oviss. Kyrkan skall ha ombyggts i öster i slutet av medeltiden, på initiativ av biskop Henrik Tidemansson. I samband med denna ombyggnad välvdes kyrkan. Kyrkan var utsmyckad med figurativa målningar från medeltiden. Medeltidskyrkan var även försedd med en sakristia, som fortfarande är bevarad. Kyrkan revs, förutom sakristian, i samband med att ny kyrka uppfördes ett kort stycke därifrån. Sakristian restaurerades på 1920-talet för att användas som gravkapell och tjänstgör idag dessemellan som gudstjänstlokal.



DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes 1864-66 under ledning av bygg-mästaren A. P. Nilsson.. Den bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus, korsarmar i söder och norr, ett smalare och tresidigt avslutat kor, som även innefattade en med skrank avdelad sakristia, samt torn i väster. År 1959 utbröt brand till följd av ett åsknedslag. Taket och hela inredningen brann av, medan murverket till stor del fanns kvar. När kyrkan åter sattes i stånd, efter arkitekt Erik Lundbergs ritningar, förlades sakristian i stället i en inbyggnad i den norra korsarmen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vid återuppbyggnaden lät man Scholanders ritningar vara avgörande för plan och exteriör, medan Lundberg tämligen fritt fick utforma interiören. Naturstensfasaden är vitputsad. Kyrkan har sadeltak och tornspira. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på korsarmsgavlarna. Före branden hade kyrkorummet en inre öppen, rikt snidad takstol. Interiören var sedan 1908 försedd med dekorationsmålningar utförda av Allan Norblad. Koret var markerat med en hög rund murbåge och innefattade även ett sakristieskrank. Korsarmarna öppnade sig mot kyrkorummet med likaledes stora rundbågiga arkadöppningar. Mycket av de tidstypiska inslagen i interiören hade avlägsnats redan vid en restaurering under det tidiga 1950-talet, likaså under ledning av Lundberg. Efter branden slogs ett nytt, konsolburet tredingstak över kyrkorummet, den norra korsarmen avdelades till sakristia och skrudkammare samt orgeln placerades på en övre läktare. Kyrkorummet fick en helt ny färgsättning och inredningen förnyades, däribland med ny predikstol, bänkinredning och karakteristiska armaturer. Altartavlan är kyrkans ursprungliga, målad av Johan Krouthén 1892.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett flertal inventarier kunde räddas undan branden. En del medeltida skulpturer finns kvar, bl.a. triumfkrucifixet från 1300-talet, ett senmedeltida altarskåp och en Olofsbild, skänkt 1882 till Statens historiska museum. Dopfunten av kalksten är daterad 1661, inköpt 1663, och sannolikt tillverkad i Vadstena eller Skänninge.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.