Stäng fönster Östhammar kn, ÖSTERBYBRUK 1:435 M.FL. ÖSTERBY BRUK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Österby var under medeltiden en utgård till Örby, sedermera Örbyhus. Närheten till gruvan i Dannemora fick stor betydelse för utvecklingen i Österby. Med hjälp av tyska experter började Gustav Vasa bygga upp en mer organiserad järnbruksrörelse. Kronan anlade år 1565 ett bruk i Österby med inriktning på produktion av krigsmaterial. Dagens herrgårdsdamm anses härröra från denna äldsta anläggning. På 1620-talet utarrenderades kronobruken och år 1626 blev Willem de Besche arrendator i Österby. Året därpå blev Louis de Geer medarrendator, och år 1643 köpte de Geer bruket. Österby var i släkten de Geers ägo fram till 1758 då det Grillska handelshuset övertog anläggningen. Under denna tid började den nuvarande herrgården uppföras. Efter de Grillska handelshusets konkurs övertogs bruket år 1802 av Per Adolf Tamm varvid järnbruket utvidgades betydligt. 1876 bildade dennes släktingar Aktiebolaget Österbybruk. 1916 sammanslogs bruken Gimo och Österby under namnet Gimo-Österby Bruks AB. Stora nyanläggningar byggdes för martinverk, stålsmedja och valsverk vid denna tid. Fagersta AB övertog bruket år 1927 och drev det fram till nedläggningen i slutet av 1970-talet. Delar av det senare anlagda industriområdet är fortfarande i bruk. Herrgårdsanläggningen, vallonsmedjan och ånghammaren samt viss angränsande bebyggelse ägs och förvaltas sedan 1972 av Bruno Liljeforsstiftelsen. Redan under 1600-talet erhöll bruket sin nuvarande planläggning. I takt med att bruket växte skärptes kraven på ordning och planmässighet. Vattendragen och dammarna gav lokalisering åt hamrarna; i Österby anlades tre hamrar. Smedjan vid herrgårdsdammen har anor från 1500-talets tysksmide och ombyggdes till vallonsmedja under 1600-talet. Den övre hammaren anlades senare och var i drift till slutet av 1800-talet. Byggnaderna kvarstår, kraftigt ombyggda. Rester av den nedre hammaren från 1600-talet ingår i det nya industriområdet norr om byggnadsminnet. För att minska problemen med vattenbrist i de gamla dammarna beslöt bruket att uppföra en ångdriven hammarsmedja som stod klar år 1860. Efter nedläggningen av de äldre hamrarna år 1889 utbyggdes och moderniserades Ånghammaren. Till denna hörde två större kolhus och ett labbi. Herrgårdsanläggningen påbörjades under 1730-talet för att stå klar först på 1770-talet. Flyglarna byggdes först. Den östra stod klar som bostadshus 1734 och den västra invigdes 1735 som brukskyrka. Flyglarna är tvåvåniga stenhus under rymliga säteritak. Vid samma tid gjorde arkitekten Carl Hårleman ritningar för trädgårdens och parkens anordnande. Ritningarna till Herrgården gjordes av den tyske byggmästaren Elias Kessler. Arkitekten Erik Palmstedt var i efterhand också inblandad i arbetet. Bl.a. den barockmässiga takhuven och mittpartiet tillskrivs Palmstedt. Herrgårdens ekonomibyggnader: brygghuset, stallängan, vagnslidret och klensmedjan, uppfördes i anslutning till eller strax efter herrgårdsbygget; orangeriet stod klart tidigare, kanske i början av 1760-talet. Samtida med flyglarna är Brukskontoret som har en yttre utformning som överrensstämmer med herrgårdsflyglarna. Till byggnaden hör även senare uppförda brygghus och uthus. Brukets arbetarbostäder är koncentrerade till två gator mellan Herrgårdsdammen och Oppdammen. Bostadshusen längs Gimogatan är uppförda under 1700-talet och är ombyggda under senare delen av 1800-talet. Bostadshusen längs Långgatan är uppförda under 1880-talet. Samtliga är orienterade med långsidan mot gatan och uppförda i en och en halv våning med reveterade fasader. Husen innehöll från början två lägenheter om rum och kök med separata ingångar på gavlarna. Bakom bostadshusen är faluröda uthus av trä placerade. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1996-08-30, Dnr 221-2890-94 Österbybruk kyrka i Film socken, norra Uppland, byggdes 1735. Då hade de reformerta vallonerna vid bruket redan en enkel träkyrka på orten. Även sockenkyrkan besöktes av bruksbefolkningen. Brukskyrkan uppfördes på bekostnad av bruksherren Jan Jacob de Geer som en av herrgårdens fristående flyglar. Ritningarnas upphovsman är okänd. För att smälta in i herrgårdsmiljön fick exteriören en profan prägel. De putsade murarna formar en rektangulär sal med rakavslutat korparti i söder. Ingången är förlagd till motsatta gaveln. Långmurarna har höga och rundbågiga, symmetriskt placerade fönster. Den karolinska barocken framhävs genom det spåntäckta säteritaket med två takryttare och genom nedre takfallets fönsterkupor mot alla väderstreck. Även interiören går i tidsenlig stil. Över det ljusa kyrkorummet höjer sig ett marmorerat spegelvalv av trä. 1903 byggdes en vägg bakom altaret och i detta nya rum inreddes en sakristia. Väggen togs bort 1953 varvid sakristia inreddes i en avskilt utrymme under läktarens nordvästra del, nära ingången. Huvudparten av inredningen härrör från kyrkans byggnadstid och från 1760-talets början, då släkten Grill köpte bruket och började uppföra nuvarande herrgården. Kyrkans slutna bänkinredning byggdes 1953 efter mönster av den ursprungliga. Österbybruk kyrka hade länge olika privata ägare. 1974 skänktes den till Film församling. KÄLLA: Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999 |
