Stäng fönster Gotland kn, VISBY ANNEXET 3 M.FL. KV ANNEXET 3 & RÅDHUSET 6
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET ANNEXET - Kvarteret Annexet är centralt placerat i Visby innerstad, angränsande till Rådhusplans i nordost. Kvarteret avgränsas av Mellangatan i väster, Bremergränd i söder och S:t Hansgatan i öster. Med Rådhusplan inräknat är kvarteret kvadratiskt till formen. Före den nu -rådande fastighetsindelningen tillhörde Annexet både S:t Hansrotens första och Strandrotens tredje kvarter, med tomtnummer 7 respektive 4. Kvarteret Annexet var under medeltiden beläget i stadens kärna och med största sannolikhet tättbebyggt med höga stenhus, varav flera ännu är delvis bevarade. Genom kvarteret löpte två numera igensatta gränder. De medeltida strukturerna har efterhand försvunnit i och med att gränderna lagts igen och ny bebyggelse tillkommit under århundraden. Under 1700-talet präglades kvarteret av den större köpmansgården som var belägen på det som idag är fastigheterna Annexet 1 och 2. Huvudbyggnaden från denna tid ligger utmed S:t Hansgatan och är bevarad efter flera ombyggnader och förändringar i funktion. Även Annexet 3 har varit en större gård med åtskilliga hus, av vilka det större medeltida stenhuset utmed Mellangatan finns bevarat. Här försvann gårdshusen i och med att hela ytan som idag är Rådhusplan skänktes av dåvarande ägare till staden för inrättandet av en allmän plats. Idag präglas kvarteret starkt av den kommunala verksamhet som flyttade in på 1970-talet, då byggnaderna i kvarteret sammanlänkades med bebyggelsen på fastigheterna Rådhuset 6 och 7 till ett stort byggnadskomplex. Kraven på utrymme ledde till rivning av äldre hus. På dess plats uppfördes byggnader som var avsedda att vara anpassade till den äldre miljön, men samtidigt tillgodose modern standard. Byggnaderna i kvarteret utgör en del av de storskaliga institutionsbyggnader som från slutet av 1800-talet började uppföras kring Rådhusplan och Läroverksplan. KVARTERET RÅDHUSET - Kvarteret avgränsas idag i öster av S:t Hansgatan, i söder av Rådhustorget med tillhörande gränd, i väster av Mellangatan och i norr av Rewals gränd. Kvarteret sluttar mot havet i väster och nivåskillnaden i kvarteret är nästan 3,5 meter. Kvarteret ligger i den medeltida stadens absoluta kärna och motsvarade under denna tid av fyra, eventuellt fem bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte smala gränder. I slutet av 1600-talet motsvarades nuvarande kvarteret Rådhuset av tre mindre kvarter. Denna indelning verkar ha bibehållits fram till första hälften av 1800-talet. Vid mitten av 1800-talet hade kvarteret samma utbredning som idag. Av den medeltida stenhusbebyggelsen återstår två hus med gatuvalv, byggnad 3 på Rådhuset 7 och byggnad 1 på Rådhuset 6. I övrigt är åtskilliga medeltida stenhus kända, dels ingår murdelar i nu befintliga byggnader, dels finns grundmurar under mark. Verksamheten i kvarteret domineras av Gotlands kommuns förvaltning, med centrum i stadens före detta rådhus från 1700-talet. Hela södra delen av kvarteret ingår i detta kommunalhuskomplex som under mitten av 1960-talet flyttade in i nyuppförda, redan befintliga byggnader. Bland de äldre byggnader som revs fanns stadens offentliga tvätthus, som var beläget här på grund av platsens naturliga källflöden. Den norra delen av kvarteret har under slutet av 1800-talet och större delen av 1900-talet varit förknippad med bageri- och konditoriverksamhet. Längs S:t Hansgatan låg Schultzes konditori med servering, från 1888, och vid Mellangatan låg ett bageri från 1924. Idag har denna verksamhet främst ersatts av bostäder. Kvarteret har en bebyggelsekontinuitet från medeltiden och fram till 1970-talet, med byggnader som utgör goda representanter för tillkomsttiden. ANNEXET 3 - Annexet 3 är en före detta borgargård, som numera nyttjas som kontorsfastighet. Den är belägen i den nordvästra delen av kvarteret, väster om Rådhusplan, gränsande till Mellangatan. Under medeltiden utgjorde marken för Annexet 3 och Rådhusplan ett separat kvarter. På fastigheten Annexet 3 fanns två sammanbyggda medeltida stenhuslängor som låg i öst-västlig riktning. Av dessa två byggnader är den norra bevarad i fyra plan ut mot Mellangatan. Sammanbyggt med denna byggnads södra sida finns ett fragmentariskt bevarat stenhus i nära tre våningar. Åt norr är huset sammanbyggt med ett gatuvalv i plan tre, vilket sammanlänkar huset med Rådhuset 6 norrut. Att kvarteret varit tättbebyggt under medeltiden vittnar spåren av åtta medeltida stenhus på Rådhusplan om. På 1697 års karta utgör Annexet 3 och Rådhusplan en större tomtenhet. Vid denna tid nämns stenhuset med valvet över gatan. På tomten fanns även ett stall, en lada samt tillhörande gårdsrum. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på tomten förutom de båda stenhusen flera andra, nu försvunna byggnader; ett stenhus med träövervåning, ytterligare ett stenhus, en lada av trä, samt bodar. Samtliga hade tegeltak. 1816 skänktes det område som utgör Rådhusplan till staden av dr J. Ph. Laurin, för anläggandet av en allmän plats. Annexet 3 fick då sin nuvarande sträckning där byggnadskomplexet upptar nästan hela fastigheten, med undantag av en mindre och muromgärdad ljusgård åt sydväst. RÅDHUSET 6 - Fastigheten utgörs helt av ett putsat medeltida tvåvåningshus murat i kalksten, vilket ligger i hörnet av Mellangatan och den före detta gränden vid nuvarande Rådhusplan. Byggnaden är via ett valv över gatan förbundet med byggnaden på Annexet 3. Valvet har kryssvälvning och en kraftig bjälke löpande mellan husen. Huset har under medeltiden ingått i en länga av nu försvunna stenhus. På slutet av 1600-talet fanns det på fastigheten anteckningar om ett stenhus med stenvalv över gatan. Med stenhuset menas då antagligen Annexet 3 tillsammans med stenvalvet och resten av Rådhuset 6. Fram till 1930-talet fanns här lagerrum i två plan samt delar av en lägenhet, vilken var sammanbyggd med Annexet 3. I slutet på 1960-talet köptes hela komplexet in av Visby stad och huset byggdes om och inlemmades som en del av kommunalhuset på Rådhuset 7. Entrén i valvet leder idag till ett vigselrum. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 |
