Stäng fönster Haninge kn, LUDVIGSBERG 8:3 M.FL. MUSKÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT Muskö kyrka uppfördes och invigdes 1630. Kyrkan fick sin nuvarande form 1876-1877 då den genomgick en omfattande ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. 1952 genomgick kyrkan ytterligare en stor ombyggnad under ledning av slottsarkitekten Ove Leijonhufvud. Kyrkan är uppförd i trä med en tillbyggnad i form av ett putsat gravkor från sent 1700-tal vid södra långsidan. Muskö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Muskö socken omfattar förutom själva Muskön även de mindre öarna Långgarn, Märsgarn, Vitsgarn, Björnholmen och de öar som bildar Älvsnabbens hamn. Denna hamn är känd sedan medeltid, omnämnd första gången 1444 och var väl använd på grund av sitt djup och skyddade läge. Den låg dessutom lämpligt intill den gamla segelleden söderifrån upp till Stockholm. . Socknen har övertagit namnet efter huvudön Muskö där kyrkan finns. Förleden sammanhänger med det bl a i Södermanland påträffade dialektordet musk "mörker, skugga" (jfr riksspråkets adjektiv svartmuskig). Inget närmare är känt om bakgrunden till namnet. Den första kända kyrkan på Muskö byggdes förmodligen av byalag och stod på den plats som kallas kapellgärdet, cirka 200 meter nordväst om nuvarande kyrka. Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm, som hade Arbottna som förläning lät riva kyrkan på 1620-talet och gav order om ett nytt kyrkobygge. Från den första kyrkobyggnaden härrör troligen nuvarande predikstol, vilken är daterad till 1620-tal. Enligt traditionen ska Gustav II Adolf ha varit med om invigningen av Muskös nya kyrka innan han for till Tyskland för att delta i trettioåriga kriget 1630. Under 1800-talet blev kyrkan i allt sämre skick och 1868 godkände Överintendentsämbetet ritningar till en ny kyrka. Ritningarna som var utförda av byggmästare I Oskar Eriksson föreställde en putsad tegelkyrka med torn. Av ekonomiska skäl genomfördes inte bygget. Istället genomgick den befintliga kyrkan en kraftig ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. Det är oklart hur mycket av den gamla kyrkans stomme som bevarades vid ombyggnaden. Kyrkan hade i sin ursprungliga form målningar över bibliska ämnen; Syndafallet, Moses, Kung David etc. Fragment av enkla målningar hittades i sekundärt läge vid restaureringen 1952. Bevarat från den tidigare byggnaden är även det Levinska gravkoret från sent 1700-tal. 1797 fick Muskö egen präst tack vare brukspatron Adolf Ludvig Levin som upplät bostad åt kapellpredikanten. Den f d prästgården, Sveden, är belägen söder om kyrkan och såldes av på 1960-talet. 1731 blev Muskö församling utbruten ur Västerhaninge. Sedan 1922 ligger församlingen återigen under Västerhaninge som annexförsamling. KÄLLFÖRTECKNING ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM, Stockholms läns museum, arkivet Andersson, Aron, Muskö kyrka, Sörmländska kyrkor 90, Eskilstuna 1946 Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Nilsson, Christina, Kyrkguiden.Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965 Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
