Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:T OLOF 8 KV S:T OLOF 8

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET S:T OLOF - Kvarteret S:t Olof är placerat i stadens nordvästra del och omfattar förutom bostadsfastigheter även DBW:s botaniska trädgård. Kvarteret angränsar i öster till Tranhusgatan, i söder till Specksrum, Vattugränd och S:t Olofs gränd samt i väster till Studentallén. I norr angränsar kvarteret till Paviljongsplan och kvarteret Kräklan. Gränden Säcken skär genom kvarteret S:t Olofs sydöstra del, men grändens mellersta del är utlagd till tomtmark, och ingår där i fastigheterna S:t Olof 21 och 22.
Under medeltiden låg kvarteret S:t Olof norr om stadskärnan. Kvarteret och botaniska trädgården har undersökts arkeologiskt och man har bland annat kunnat påvisa enklare bostadskvarter, mestadels bebyggda med trähus, men även något stenhus. I kvarterets södra del är ruinen efter S:t Olofs kyrka från 1200-talet belägen. Delar av kvarteret utgjorde under medeltiden S:t Olofs kyrkogård. Medeltida murverk kvarstår i flera fall i kvarteret och dess närmaste omgivningar, bland annat finns en välbevarad välvd källare på Tranhusgatan 23 (S:t Olof 28), där det trankokeri som givit Tranhusgatan sitt namn fanns.
Kvarterets södra del tillhör Fiskareroten, eller den så kallade Gajlroten. Namnet anspelar på den i området talrika fiskarbefolkningen (gajlar = gälar eller fiskrens i allmänhet). Denna, den södra delen av kvarteret, var indelad i tomter och delvis bebyggd vid 1700-talets slut. Omgivningarna kring Tranhusgatan började planeras på 1700-talet och den södra delen benämndes vid 1700-talets mitt Kögebugtsgatan efter Nils Cöge som bodde på nuvarande S:t Olof 30. Tranhusgatan var då en landsväg eller åkerväg fram till "Tranhuset". Övriga delar av omgivningarna bestod av Fru Falkengrens och Hospitalets åkrar. Under 1700-talets andra hälft var det framförallt östra delen av Tranhusgatan som bebyggdes, då med enklare trähusbebyggelse som beboddes av medelklass och hantverkare. På västra sidan av gatan uppkom med tiden trädgårdstomter, vars ägare ofta bodde på mer tätbebyggda områden i staden. Först omkring 1850 benämndes Tranhusgatan med sitt nuvarande namn, men kallades då även Clemensgatan. Den nuvarande gatusträckningen tog form år 1864 och schaktmassorna från genomförandet tippades vid Murfallet vid sjömuren. År 1855 anlades DBW:s botaniska trädgård. Från den tiden utvecklades Tranhusgatan till en förnäm gata med det framväxande borgerskapets stora villor och trädgårdar, i synnerhet på gatans västra sida.
Kvarterets bebyggelse är blandad, med övervägande delen enklare trähus, ofta reveterade. I söder finns ett par bostadshus från början av 1900-talet och i nordost det omnämnda medeltida Tranhuset, vars övre del utgörs av en högreståndsvilla från mitten av 1800-talet. Den blandade bebyggelsen är representativ för stadens och stadsdelens utveckling.
Kvarteret S:t Olof är uppdelat i flera stadsdelar, dels Norra stadsdelarna och dels Fiskareroten.
S:T OLOF 8 - Fastigheten S:t Olof 8 är belägen i kvarterets östra del. Den är trekantig till formen och ligger med östra sidan vid Tranhusgatan. I norr gränsar fastigheten till botaniska trädgården och i sydväst till S:t Olof 9. Bebyggelsen utgörs av ett bostadshus som är placerat längs gatan.
Området som idag utgör fastigheten S:tOlof 8 är på kartorna från 1600-talet obebyggd åkermark och återfinns på Johan Finemans karta från 1748-50 som "Fru Falckengrens åker". I slutet av 1700-talet tog kvarteret form och tomter etableras. I husklassifikationen från 1785 hade fastigheten samma utsträckning som idag och benämndes Norderroten III:10. Vid 1800-talets slut eller 1900-talets början slogs tomten samman med intilliggande Norderroten III:9 (nuvarande S:t Olof 9), och benämndes istället Norderroten III:9 och 10. Den ursprungliga fastighetsindelningen är nu återställd, men tomten samutnyttjas med S:t Olof 9 utan markerad gräns mellan fastigheterna.
På 1760-talet började Hospitalsåkern, som omgärdade fru Falckengrens åker att bebyggas. Det blev en kraftig bebyggelseexpansion i området under de följande decennierna. Det var sannolikt under den perioden som huvudbyggnaden på S:t Olof 8 uppfördes. Det trähus som nämns i husklassifikationen 1785 är det som idag utgör fastighetens enda byggnad, ett bostadshus. Det är ett skiftesverkshus med enkelstugeplan, i en våning som på 1800-talet tillbyggts. Sadeltaket är täckt med falor, tillbyggnadens pulpettak med papp.
Fastigheten, som är omgärdad av ett traditionellt plank, hör till stadsdelens enklare och bildar en nordostlig utlöpare av de enklare fiskar- och hantverkarkvarteren i Fiskareroten.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0