Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tranås kn, ADELÖVS KYRKA 1:1 ADELÖVS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Adelövs kyrkogård har medeltida ursprung. En första träkyrka skall ha funnits på platsen sedan
1200-talet. Denna ersattes under 1400-talet, enligt Rogberg 1427, av en timmerkyrka. Till
denna hörde en klockstapel. Kyrkan skall ha legat strax söder om den nuvarande. Vid denna
tid skall kyrkogårdens norra avgränsning gått i höjd med nuvarande kyrka. En stenmur lär ha
anlagts 1747 av dalkarlar. 1762 fick släkten Hummelhielm på Näs tillstånd att uppföra ett
gravkor åt sig på kyrkogårdens sydöstra del. Vid ingången av 1800-talet var kyrkan stadd i långt
gånget förfall, varför nybygge bestämdes. Först 1833 stod den nya kyrkan klar. En kyrkbod fanns fram till 1819. 1829 omlades kyrkogården och fick en nordlig utvidgning. 1835 uppsattes nuvarande smidesgrindar i väster och söder. Samtidigt försågs utvidgningen med en stenmur. Sannolikt vid denna tid planterades en trädkrans av lönn. 1891 instiftades
Hummelhielmska griftegårdskassan. För 600 kr tog församlingen på sig skötseln av gravkoret för all
framtid. Enligt 1829 års planritning bestod kyrkogården av fler kvarter än idag. I söder fanns åtta som
idag utgör två, i norr tre som idag utgör ett. Den hierarkiska strukturen med familjegravar längs
kyrkogårdsmurarna och i kvarteret invid koret har bestått. 1909-10 slogs kvarteren ihop till nuvarande
struktur. Längs gången fram till mittporten lades familjegravar. Vid samma tid byggdes kyrkstallar väster
om kyrkogården, på nuvarande parkeringsyta. 1928 flyttades kyrkans ingång från söder till väster. Ännu
1940 upptogs kvarterens inre av allmänna begravningsytor där gravarna utmärktes med ekplankor. Av
dessa återstår idag ingenting. Under 1950-talet avverkades många av trädkransens stora lönnar, endast ett
par stycken kvarstår idag i sydväst. Vid denna tid hade gravrätter med grusbädd och stenram kommit att
prägla kyrkogårdens södra del. Längs mittgången var obrutna rader av dem. Ekplankorna blev
ovanligare. Under 1970-talet och senare har merparten av grusbäddarna slopats, vilket medfört att
karaktären på nytt förändrats. Istället har en allé planterats liksom några prydnadsträd. Under senare år
har stadsmässiga ”gammaldags” gatlyktsarmaturer tillkommit, liksom fasadbelysning. Det senaste
tillskottet på kyrkogården är en minneslund i det nordöstra hörnet, från 2002.