Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, NORDSTADEN 12:1 GÖTEBORGS STADSMUSEUM

 Anlaggning - Historik

Historik
Den fyra våningar höga byggnaden i gult tegel uppfördes 1750 för Ostindiska kompaniet. Ritningarna var uppgjorda av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg och omarbetade av Carl Hårleman. Sedan Ostindiska kompaniet upphört vid början av 1820-talet, stod Göteborgs stad och staten som ägare till byggnaden, men den övergick så småningom till Göteborgs museum som bildades år 1861. Den ursprungliga trelängade anläggningen tillbyggdes år 1891 med en fjärde länga i norr och vid en ombyggnad 1896 förändrades interiören.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3


År 1746 fick stadsingenjör B W Carlberg uppdraget att rita ett "Contoirs-Magazins Huus för Ostindiska Compagniet uti Göteborg". Sedan överintendenten C Hårleman i Stockholm granskat ritningarna måste Carlberg ändra sin alltför påkostade byggnad till en enklare med mer "styrka och varaktighet". Den östra flygeln började uppföras 1747 och hela anläggningen var klar 1762. Huvudbyggnadens övre våningar inrymde kontor, sammanträdesrum, auktionssal och en sal för sidentyger. Bottenvåningens välvda rum och de två flyglarnas övre rum var magasin för porslin, te o s v. Ostindiska kompaniet som hade grundats 1731 hade sin utrustningshamn vid Klippan. Varorna transporterades från fartygen ute på älven med små båtar in till Stora Hamnen. Därifrån kunde de lastas direkt in i kompaniets rymliga magasin för vidare försäljning. Kompaniet upplöstes 1813. Staden inköpte då den västra delen av huset. Den östra övertogs av staten 1823. År 1861 öppnade Göteborgs museum i den ombyggda västra flygeln och 20 år senare hade det övertagit nästan hela anläggningen. Mellan åren 1889-96 gjordes en större om- och tillbyggnad för museet efter ritningar av Hans Hedlund och Yngve Rasmussen. På gården anlades en botanisk trädgård med vilt växande träd- och växtarter från Skandinavien. På 1920-talet flyttades konstavdelningen till andra byggnader. En omfattande ombyggnad genomfördes 1993-96 i samband med inrättandet av Göteborgs stadsmuseum inrättades i byggnaden.

KÄLLA: Göteborg, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Del 1. Göteborgs stadsbyggnadskontor/stadsmuseum. Västerås 1999