Stäng fönster Mönsterås kn, KORPEN 4 MODÉERSKA GÅRDEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Grunden till Mönsterås köping var en stor öppen marknadsplats vid sjön dit anländande från såväl sjö- som landsidan kunde mötas. Undan för undan uppfördes marknadsbodar i två rader utmed vägen på åsen, den nuvarande Storgatan, vilken kom att dela torget i två delar - Landtorget och Sjötorget. På Sjötorget tillkom dessutom en bodrad vars läge idag markeras av Sjögatan. Vid strandkanten och delvis ut över vattnet timrades sjöbodar och magasin. Under 1700-talet började marknadsbodarna att förvandlas till bostadshus. Utvecklingen fortsatte så att den borgerliga bebyggelsen bredde ut sig på åsens topp längs huvudgatan. Mönsterås får på detta sätt en stadsplan som brukar kallas "marknadsgatans stadsplan" År 1620 fick Mönsterås vissa privilegier. De olagliga hamnarna skulle göras lagliga, men bli administrativt och ekonomiskt underordnade stapelstaden. Det är nu som Mönsterås börjar växa. Privilegierna innebar i korthet att ingen annan än edsvurna borgare i Kalmar och som där ägde hus och gård fick lov att hålla bod i köpingen. Föreskrifter att handelsman i köpingen skall vara edsvuren borgare i Kalmar hölls till en början. I Mönsterås bodde handelsmannens ombud, köpdrängen eller köpsvennen. Handelsmannen lät uppför hus, lager och sjöbodar som sköttes av hans köpdräng. Köpdrängen skulle uppköpa böndernas skogsprodukter vilka sedan vidarebefordrades till Kalmar. Köpdrängen skulle vara en ogift ung man. Ville han gifta sig fick han söka burskap i Kalmar. Bland dessa köpdrängar kom så småningom ett helt borgerskap att växa fram. Bland borgerskapet i Kalmar fanns vid denna tid en stor del borgare med tyskt, engelskt eller holländskt påbrå. På 1730-talet började handeln blomstra igen efter de stora krigen. Virkeshandeln expanderade. Mönsteråsborna började få en mera självständig ställning gentemot Kalmar, en ny sorts borgarklass växte fram. De kallades för "skärborgare" vilket innebar att de höll hus i Kalmar men bodde på orten. Det var dessa "skärborgare" som skulle lägga grunden för de handelshus som bildades. När Mönsterås blev friköping 1862 skedde en märkbar uppryckning bland köpmän och hantverkare i köpingen. År 1863 förflyttades marknaden från landsvägen till torget. Träd planterade vid torgets norra del. Industrier och bostäder breder ut sig på ett allt större område. Mönsterås har dock på grund av att de centrala delarna av köpingen hållits relativt oförändrad, behållit sin småstadskaraktär. Centrum för köpingen är fortfarande Storgatan, här pågår kommersen såsom den gjort i hundratals år. Här finns fortfarande gårdar som är oaser mitt i centrum. Vid andra gårdar är aktiviteten idag lika intensiv som den var för 100 år sedan. Modéerska handelsgården byggdes under perioden 1748 och 1778. Den ligger utefter Storgatan i den norra delen av vad som var Mönsterås köpings gamla handelscentrum. På nuvarande tomt ligger dels huvudbyggnaden, dels en ekonomibyggnad. Huvudbyggnaden inrymmer handelsbod och två bostadslägenheter. Inga ändringar har gjorts sedan 1920-talet. Huset rymmer många detaljer som minner om dess långa historia, bland annat kakelugnar från trakten och äldre typer av dörrar samt en bevarad bodkammare. Med sin kombination av handelsbod och bostad representerar denna byggnad en välbevarad del av Mönsterås historia. Modéerska handelsgårdens huvudbyggnad är en tvåvånings timrad träbyggnad med sadeltak, den är 10 x 17 meter lång och var länge den gamla köpingens största byggnad. Ingången till handelsboden är på byggnadens gavel, flankerad av ett fönster på var sida om ingången. Modéerska huset långsida mot Storgatan har fem fönsteraxlar, här finns även den ingång som leder in till de två bostadslägenheterna. Utanför ingången mot Storgatan fanns ursprungligen en fritrappa av sten som togs bort i början av detta sekel. Den norra gaveln har tre fönsteraxlar med synliga knutlådor. Den västra fasaden vätter mot gården. Trapphuset mot gårdssidan tillkom troligen i samband med att övervåningen inreddes mer permanent på 1890-talet. De fem fönsteraxlarna består här av tre olika fönstertyper. Handelsboden har här en andra ingång som vetter mot de uthusbyggnader som fanns kring gården. Ingången från gården kan idag verka omotiverad. Tidigare fanns ett flertal uthus och stall på gården, som nyttjades av långväga kunder som kom till köpingen för att handla, porten mot gården hade därför en praktisk funktion. På den södra gaveln fanns tidigare en lucka uppe på andra våningen, där hissades varor upp till lagret på vinden. Öppningen satt ungefär där gavelfönstret sitter idag. På gaveln finns även pardörren som leder in till handelsboden. På var sida om ingången sitter ett fönster som idag är större än de ursprungliga. Genom en undersökning av färglager kunde den nuvarande färgsättningen beläggas. Huset målades därefter 1991 i en gulockra färg på fasaderna och med engelskt rött på fönsterlufter och entrédörrar. Brygghuslängan innehåller dels brygghus och bakstuga med ugn, dels två förrådsutrymmen, där den större av dessa förmodligen har använts som stall tidigare. Längst bort ligger avträdet med plats för tre nyttjare bredvid varandra. Byggnaden är uppförd i tre olika tekniker. Långsidan som vetter mot gården samt gaveln mot väster är enkla locklistklädda regelväggar medan den östra gaveln är utförd i korsvirkesteknik. Den bakre långsidan mot tomtgränsen är en tegelvägg. Brygghuslängans exteriör som vetter mot handelsgården är utförd med sågade dekorationer i trä på vindskivor och takfotsbräder. Den faluröda kraftiga locklisten kontrasterar mot snickeridetaljer i vitt. Skorstenens utformning och fönsterfodren kan jämföras med Löfwenskiölds mönsterritning från 1890. Brygghuslängan är ett välbevarat exempel på ett uthus med flera användningsområden och bidrar därmed till förståelsen av handelsgården. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1993 |
