Stäng fönster Gotland kn, VISBY BERGET 16 KV BERGET 16
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET BERGET - Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19. Kvarteret var till viss del bebyggt sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23 och 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen uppe på klinten främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar. Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens "fina gata". På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23 och 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970- och 80-talen. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-talsbebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning. BERGET 16 - Fastigheten Berget 16 är belägen nedanför klinten i den mellersta delen av kvarteret och gränsar till S:t Hansgatan i nordväst. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 18, som var bebyggd med ett trähus. I 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak och benämndes Strandroten IV:18. Denna byggnad var sannolikt placerad invid S:t Hansgatan och revs troligen då den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1870. Enligt 1856 års karta var tomten delad och benämndes 18 och 18 1/2, men någon gång före 1883 har fastigheten fått sin nuvarande utbredning. På 1883 års karta är tomten bebyggd med det nuvarande bostadshuset, markerat invid S:t Hansgatan, och två mindre uthusbyggnader finns markerade längs den sydvästra tomtgränsen. Det ena uthuset revs någon gång under 1900-talets första årtionden, medan det andra kvarstod till 1962. Fastigheten är väl avskärmad, i öster av klintbranten, mot väster av bebyggelsen och i övrigt av höga kalkstensmurar. Gårdsrummet sluttar kraftigt mot väster i olika nivåer. I muren söder om bostadshuset finns en låg smidesgrind som leder in till den lummiga, gräsbevuxna och delvis kalkstensbelagda innergården. Växtligheten domineras av buskar, klängväxter och planteringar i rosenrabatter. Huvudbyggnaden är uppförd under tidigt 1870-tal, i nyrenässansstil med drag av empire, av kalksten i två våningar under plåttäckt sadeltak. Det användes som representationsbostad för grosshandlare och köpman C J Björkander. Under 1960-talet inreddes bottenvåningen till läkarmottagning. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
