Stäng fönster Forshaga kn, ULLERUDS PRÄSTGÅRD 2:1 M.FL. NEDRE ULLERUDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - NEDRE ULLERUD BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1698, år 1900: 2992, år 1995: 4065 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. År 1595 utbröts Nyed. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen, belägen kring Klarälven, består huvudsakligen av kuperad skogsmark, med insprängda mindre slättområden. Kyrkan ligger på en udde vid Klarälven öster om Deje. Den nuvarande 1700-talskyrkan har föregåtts av flera äldre stenkyrkor. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den första stenkyrkan uppfördes redan under tidig medeltid. Vid arkeologiska undersökningar 1949 och 1958 blottlades grundmurarna till en romansk absidkyrka med sekundärt västtorn. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ovanstående kyrka användes sannolikt fram till 1600-talet då den ersattes med en väsentligt större kyrka med rektangulärt långhus och tresidigt korparti. Sannolikt ingår delar av 1600-talskyrkan i de norra och södra murarna i nuvarande kyrkobyggnadens västra korsarm, ovisst dock i vilken omfattning. III: Den nuvarande kyrkan tillkom vid en 1752-59 under ledning av murmästare Christian Haller, sannolikt med återbruk av delar av föregångarens murverk. Kyrkan fick korsformad plan med avskurna hörn mellan korsarmarna, tresidigt avslutat korparti och utbyggd sakristia i öster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den tornlösa korskyrkans exteriör med rundbågiga muröppningar och mansardtak är typisk för byggnadstiden. Ingångar i väster och norr. Kyrkorummet täcks av två korslagda trätunnvalv. Kyrkans interiör präglas alltjämt av en genomgripande restaurering 1920, under ledning av Bror Almqvist, då brädvalvet smyckades med målningar av Yngve Lundström och den fasta inredningen delvis förnyades. Av bevarad äldre inredning härrör predikstolen från 1759. Altaruppsatsen från 1686 påbyggdes 1760. Nuvarande bänkinredning installerades 1920. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005. |
