Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY REMMAREN 14 KV REMMAREN 14

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127.
Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten - biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan.
Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare.
Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851.
Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite "finare folk" i kvarteret, en "landscancellist" Broander och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga.
Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren.

REMMAREN 14 - Remmaren 14 utgör kvarterets sydvästra hörn vid Klinttorget och Nygatan. Fastigheten benämndes tidigare Klinteroten IV:116 och enligt husklassifikationen från år 1785 hade tomten då ägare men var "ointagen" kålgård. I husklassifikationen från år 1847 står tomten som trädgård, med ägare. 1861 års husklassifikation visar att tomten vid den tiden var bebyggd med ett relativt värdefullt hus och att en sjökapten står som ägare. Möjligen tillkom fastighetens nuvarande bebyggelse på 1840-talets slut. Den består av ett reveterat bostadshus i hörnet vid Klinttorget och Nygatan med långsidan ut mot torget samt en lada i tomtens nordvästra del. Under en följd av år under 1800-talets andra hälft användes delar av bostadshuset, vilket till sin volym är betydligt större och högre än merparten av kvarterets övriga bebyggelse, som utminuteringslokal för Visby Spritvaruförsäljningsaktiebolag. Senare användes den som diversehandel. Ladan, uppförd i skiftesverk, användes under en tid som magasinsbod. 1959 inreddes den med frysboxfack till andelsfrys.
Fastigheten är karaktäristiskt avgränsad, mot Nygatan i väst finns ett plank och en port av stående brunmålade brädor och mot grannfastigheten i norr ett rödmålat brädplank. I öster och söder löper en vitputsad och tegelavtäckt mur. En kort sträcka av den södra muren är något högre. Den enkla grustäckta gården saknar nästan helt planteringar förutom enstaka rosor och blomsterrabatter. Ut mot torget finns dock rosenrabatter på bägge sidor om entrén.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512