Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:TA KATARINA 6 KV S:TA KATARINA 6
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET S:TA KATARINA - Kvarteret S:ta Katarina är centralt beläget i Visby innerstads medeltida stadskärna. Kvarteret har fått sitt namn efter klosterkyrkan S:ta Katarina, vars ruin ligger i kvarterets norra del. Kvarteret är oregelbundet till formen och avgränsas av Stora Torget i norr, Södra Kyrkogatan i öster, Klosterbrunnsgatan i söder samt S:t Hansgatan och S:ta Katarinagatan i väster. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde S:ta Katarina S:t Hansrotens andra och tredje kvarter med tomtnumren 16-17 respektive 15-16. Bebyggelsen i kvarteret dominerades från 1200-talet av franciskanerordens klosteranläggning, där ruinerna av klosterkyrkan S:ta Katarina, en klosterlänga och andra murrester ännu finns kvar. Fastigheterna söder om kyrkan ligger till stor del på klostrets område och är bebyggda med hus från 1600-talet till 1900-talets början. Endast i kvarterets västra och östra del stod under medeltiden ett antal profana stenhus. I flera fall ingår medeltida byggnader och byggnadsdelar i kvarterets synbarligen yngre hus. Norr om kvarteret anlades Stora Torget på 1300-talet. Fram till mitten av 1800-talet var torget smalare och kvarteret sträckte sig ytterligare norrut. Ett rådhus tillkom runt år 1400 i detta område, men raserades sedan under 1600-talets andra hälft. Söder om kvarteret, området där Klosterbrunnsgatan idag sträcker sig, är ett av de mest vattenrika i hela staden. Redan under medeltiden var denna gränd försedd med en och senare flera vattenbrunnar. Under 1700- och 1800-talet hade kvarteret en blandad befolkning bestående av borgare, handelsmän och hantverkare. I kvarterets västra del låg en större borgargård, medan den östra delen var uppdelad på flera mindre fastigheter. Utöver S:ta Katarinas kyrkoruin är kvarteret idag indelat i fem fastigheter, vars bebyggelse rymmer en varierad verksamhet. Här finns kommunförvaltning, restaurang, utställningslokal/museum, butiker och bostäder. S:TA KATARINA 6 - Fastigheten S:ta Katarina 6 är belägen i kvarterets sydvästra hörn. Den gränsar till S:t Hansgatan i väster, S:ta Katarinagatan i norr, samt till Klosterbrunnsgatan och Klosterplan i söder. I huvudbyggnaden, vars nuvarande volym och huvudsakliga uttryck härrör från 1770-talet, finns betydande delar av två medeltida packhus bevarade. Även flygelbyggnaden, ursprungligen uppförd som brygghus på 1770-talet, antas innehålla medeltida murverk i den södra delen. På fastigheten, utmed S:ta Katarinagatan finns den norra muren efter ytterligare ett stenhus kvar. Ytterligare murverk efter åtminstone två stenhus har påvisats under mark. Enligt 1697 års karta motsvarade fastigheten tomt 160, bebyggd med ett hus av sten, vilket troligen ingår i dagens huvudbyggnad. Dessutom brukade ägaren till tomt 160 även ett kapell som lada, troligen hörande till S:ta Katarina klosteranläggning. Vid den nuvarande fastighetens södra del fanns tomt 57, som genom ett valv sträckte sig över Klosterbrunnsgatan. Fastigheten ingick sedan fram till och med 1870-talet i en större borgargård, vilken motsvarade nuvarande S:ta Katarina 4, 6 och 7. Vid 1785 års husklassifikation fanns det på denna större tomt ett stenhus i två våningsplan, ett kök av trä, ett brygghus av sten och trä, en bagarstuga av trä och en lada och stall av sten. Fastigheten fick sin nuvarande tomtbegränsning vid mitten av 1900-talet, då S:ta Katarina 7 avstyckades. Gårdens struktur har levt kvar in i 1900-talet, men i och med senare tiders avstyckning finns nu delar av borgargårdens byggnader på andra tomter. Fastighetens nuvarande bebyggelse bär huvudsaklig prägel från tiden kring 1770 och består av huvudbyggnaden och den före detta brygghusflygeln. Huvudbyggnaden är belägen i fastighetens västra del, med långsidan vänd mot S:t Hansgatan och gavlarna mot Klosterbrunnsgatan i söder och S:ta Katarinagatan i norr. I väster är byggnaden sammanbyggd med valvhuset hörande till fastigheten Rådhuset 7. Flygelbyggnaden är placerad längs fastighetens södra sida intill Klosterbrunnsgatan. Bebyggelsen präglas i viss mån av 1900-talets användning med butiker, tvätteri och, sedan 1978, kommunal förvaltning. Gården har bakgårdskaraktär med in- och utlastnings- samt sopförvaringsfunktioner. Gårdsrummet är belagt med gatsten och avgränsas av plank och murar. Från S:ta Katarinagatan finns en inkörsport med sido- och överstycken av huggen kalksten och försedd med dubbla portblad. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 |
