Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, BRÅTTENSBY 20:1 BRÅTTENSBY KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - BRÅTTENSBY

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 195, år 1900: 338, år 1995: 115

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med närbeläget säteri ligger vid återvändsväg på gränsen mellan odlingsmark och skog, samt i anslutning till ett fornlämningsområde. Socknen är liten och det är knappt 4 km till Eggvena kyrka. Bråttensby ligger i Säveåns dalgång, mellan Herrljunga och Vårgårda.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka, troligen av trä (ej medtagen i Sveriges Kyrkor, vol. 199, 1985). Enligt muntlig tradition skall en medeltida träkyrka ha legat på gården Stommens ägor. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timmerkyrkan består av långhus, sakristia i norr samt vapenhus i väster. Kyrkans äldsta del är långhuset, som sannolikt uppfördes under 1600-talet. Vapenhusets datering är okänd. Befintlig sakristia tillbyggdes 1898.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas både till exteriör och interiör av de genomgripande restaureringarna 1898-99 samt 1957, den senare efter förslag av arkitekt Axel Forssén. Vid det förra tillfället förändrades fönsteröppningar, kyrkorum, och fast inredning i historiserande stil, framförallt med nygotiska inslag. Den därpå följande restaureringen avsåg dämpa verkningarna av sekelskiftets förändringar. Kyrkans väggar är utvändigt klädda med vitmålad panel och genombryts av rektangulära fönsteröppningar. Vapenhuset har en smal tornöverbyggnad krönt av plåtslagen huv. Enligt avbildning av Ernst Wennerblad (1888) kröntes tornet, innan 1890-talets förändringar, av en något resligare spåntäckt spira. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak som torde ha tillkommit i samband med 1890-talets förändringar. Då erhöll såväl väggar som innertak en beklädnad av spåntad panel. Interiörens nuvarande karaktär härrör dock från restaureringarna 1957 och 1967-68, då ytskikten förnyades och kyrkorummet fick en ny färgsättning. Vid det senare tillfället framtogs äldre färgskikt på altaruppsatsen från 1746 och predikstolen (okänd datering) erhöll ett nytt ljudtak.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.