Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, LÖT 1:8 LÖTS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Gångarna som leder från de tre stigluckorna fram till Löts kyrka är belagda med gravstenar. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Tornet och delar av västgaveln är medeltida. Lanterninen tillkom 1797, och kyrkan omvandlades till den nuvarande salkyrkan 1842. Byggnadskropparna har skilda tegeltäckta sadeltak; valmat över sakristian. Tornet kröns av en kopparplåtstäckt lanternin. I det välbevarade, medeltida tornet finns åtskilliga anordningar - som högt belägen ingång och en cell - som har samband med dess funktion som försvarstorn. Kyrkorummet, belyst av stora rundbågiga fönster, täcks av ett trätunnvalv. Interiör och inredning utgör en helgjuten, och ungefär samtidigt tillkommen, välbevarad nyklassicistisk ensemble.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Intill det medeltida tornet med överbyggnad från 1797 uppfördes 1842 en salkyrka och sakristia av Peter Isberg efter ritningar upprättade av Nils Isak Löfgren, omarbetade av Theodor Edberg på ÖIÄ. Lanterninen uppfördes 1797 av Henrik Wermelin efter ritning av Thure G Wennberg, ÖIÄ. Kyrkan invigdes 1843 av biskop Anders Carlsson af Kullberg.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornportal i väster samt mittportal på sydsidan. Ursprunglig ingång till sakristian från öster. På tornets södra sida två, högt sittande ingångar, en nedre från 1797 och en äldre ursprunglig. Murar av kalksten, slammade och vitkalkade. Taklister av huggen kalksten, på tornet vitmålad trälist. Oputsad sockel på själva kyrkobyggnaden. Yttertaken täckta med enkupigt rött tegel, på lanternintaket kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören följer 1839 års ritning, som skiljer sig från 1838 års ritning främst beträffande sydportalens omfattning med huggna grå kalkstenpilastrar med röda baser. Samma omfattning återfinns kring västportalen. Fram till 1842 var lanterninen gulmålad och av Anders G Wadsten dekorerad med girlanger. Exteriören är oförändrad sedan byggnadstiden. På tornet har äldre gluggar, fönster och en dörr åter framtagits.

INTERIÖR - Sedan 1858, då altaruppställningen och predikstolen tillkom, är interiören oförändrad. Under kyrkans första tid användes en av snickaren Per (Petter) Jonsson i Valsnäs reducerad och omarbetad altarprydnad, tillverkad 1779 av Anders G Wadsten. Denna altartavla, visande Korsfästelsen, återfinns nu på södra korväggen. Den nuvarande altartavlan, "Kristi uppståndelse", en kopia efter F Westins målning i Kungsholms kyrka, är målad av Sven Gustaf Lindblom 1858. Omramningen är liksom predikstolen utförd av byggmästaren Olof Jacobsson i Mortorp efter ritningar av Albert Törnqvist från 1857. Altaret är tillverkat på 1770-talet av snickaren Nils Linhardt Lindman. Före 1858 användes en predikstol, tillverkad 1771 och övertagen från den äldre kyrkan. Den slutna bänkinredningen är ursprunglig, men ombyggd 1931. Även läktaren är ursprunglig. Orgelfasaden tillhör 1882 års orgel. Ursprungligen var takvalvet målat i en blå färgton, väggarna var vita och taklisten marmorerad i en gråockra ton med lätta umbrabruna inslag samt övrig inredning målad främst i en grå färgskala.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993