Stäng fönster Stockholm kn, SYRENEN 1 GUSTAV VASA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT. Gustaf Vasa kyrka började byggas 1901 och invigdes den 10 juni 1906. Arkitekt var August (Agi) Lindegren (1858-1927) som var slottsarkitekt vid Drottningholm. Han har ritat ytterligare en kyrka, nämligen Ny kyrka i Värmland som stod klar 1889. Till hans övriga produktion hör Biologiska museet på Djurgården, bankpalats vid Gustaf Adolfs torg, bostadshus på Sibyllegatan i Stockholm samt inre dekorering av bl a Uppsala domkyrka, Gustaf Adolfskyrkan, Adolf Fredriks, S:t Johannes, S:t Jacobs och Katarina kyrkor i Stockholm. Lindegren har även restaurerat Västerås domkyrka och Mariakyrkan i Sigtuna. Vid 1880-talets slut växte invånarantalet snabbt i Adolf Fredriks församling. En ny kyrka behövdes, framför allt i Vasastaden där det ännu inte fanns någon. Församlingen fick en kyrkotomt 1896, kv Syrenen i Vasastaden, i utbyte mot de delar staden avstyckade från Adolf Fredriks kyrkogård för att bredda Sveavägen. Redan kring mitten av 1800-talet hade diskussioner om delning av innerstadens församlingar förts. Det kom att dröja till 1906 innan en tredelning av Adolf Fredriks församling genomfördes. Ur moderförsamlingen bildades Gustaf Vasa och S:t Matteus församlingar. I den sistnämnda församlingen låg sedan 1903 Matteuskapellet. Kvarteret Syrenen ligger mellan två esplanader, Karlbergsvägen och Odengatan, vilket krävde en monumental byggnad. Två arkitekter hade tidigare lagt fram förslag till en kyrkobyggnad och många diskussioner förts i församlingen när Agi Lindegren fick uppdraget 1901. Kyrkoherden Elis Daniel Heüman, som aktivt drev kyrkobyggnadsfrågan, ifrågasatte Lindegrens förslag. Heüman prioriterade en kyrkobyggnads praktiska funktioner så som rymlighet, akustik och dessutom ett lågt pris. Enligt kyrkoherden satte Lindegren det estetiska uttrycket i första rummet. De två byggnadsförslag Heüman förespråkade hade till stor del uppfyllt den tyska kyrkobyggnadsrörelsens ideal där Ordets och Sakramentens lika värde markerades. Lindegrens förslag till kyrka, som till sist antogs, hade till skillnad från Heümans evangeliska ideal en romersk-katolsk kyrkas former som förebild. Kyrkorådets beslut påverkades av det stöd Lindegrens förslag fått vid ett särskilt möte där intresserade församlingsbor deltog. Innan kyrkan började byggas omarbetades ritningarna ännu en gång. Lindegren rättade sig efter de krav Överintendentsämbetet ställde, vilket bl a innebar att hela volymen minskades, portalerna blev mer dominerande och pilastrarna högre i fasaden. Kyrkorådets sakkunniga arkitekter ansåg, då de granskade Lindegrens slutgiltiga ritningar, att platsens förutsättningar gjorde valet av planform, en centralkyrka, naturligt. Stadens krav på att lämna förgårdar framför kyrkan talade också för denna form enligt de sakkunniga. Lindegrens förebild för Gustaf Vasa kyrka anses vara Filippo Juvaras klosterkyrka La Superga utanför Turin i Italien. Arkitekten hade gjort studieresor i Europa och Italien och var också bekant med de äldre kyrkor i Stockholm, som t ex Adolf Fredriks kyrka, som även de haft La Superga som förebild. I Lindegrens tidiga förslag fanns förutom kupolen även klocktorn lika de La Superga har. På grund av besvärliga grundförhållanden kom Gustaf Vasa kyrkas grundkonstruktion att bli mycket djup och källaren fick stora utrymmen med bl a ett begravningskapell. Delar av källaren byggdes om och 1924 invigdes det första kolumbariet. Ritningarna var gjorda av kyrkvärden och ingenjören Gustaf Sällström och arkitekten Gustaf Lindgren (1863-1930) och rymde då ca 1100 nischer. I dag, efter utvidgningar av kolumbariet åtskilliga gånger, finns här ca 7500 nischer med plats för närmare 35 000 urnor. Det är Sveriges största kolumbarium. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. Gustaf Vasakyrkan med sitt öppna läge vid Odenplan och i skärningspunkten mellan fyra gator invigdes 1906 efter en delning av Adolf Fredriks församling. Ritningarna utfördes av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkan är den största i Stockholm och rymmer inte mindre än 1500 sittplatser/personer. Denna centralkyrka i nybarock har samma form som italienska barockkyrkor, ett grekiskt kors med kvadrater i de yttre vinklarna. Den är orienterad i väster - öster och vänder sin magnifika östfasad med huvudingång mot Odenplan. Utrymmet närmast innanför fungerar som vapenhus. Två sakristior finns och de flankerar nedgången i väster till kryptan. Korsmitten markeras av ett torn med hög kupol och en lanternin. Även kyrkans fyra hörnkvadrater bär lanterniner. Murarna är av putsat tegel, kupolens stomme är av trä. Fasaderna uppdelas genom pilastrar. Portalerna, en i var korsarm, är utformade som klassiska tempelgavlar och parställda kring portalerna och runt kupolen, och klassiserande tempelgavlar. Huvudingången flankeras av parställda kolonner. Över ingångarna finns kartuscher med inskrifter på latin. Fasaden inklusive kupolen renoverades under 1990-talet. Interiören får sin prägel främst genom den storslagna altaruppsatsen med höga sidogrupper, delvis komponerad efter förebild från jesuiternas kyrka Il Gesù i Rom och ursprungligen utförd för Uppsala domkyrka av Burchardt Precht 1725-31. Korsmittens täcks av ett kupolvalv med målningar av Vicke Andrén, som även dekorerat korsarmarnas valv. Murarna har rikt profilerat listverk och takpartierna uppvisar talrika kartuscher utförda av Alfred Ohlson. Samtliga korsarmar förutom korets har läktare. Vid en restaurering 1965-66 under ledning av arkitekt David Dahl utformades kyrkans fyra hörnpartier som kapell för dop och andra ändamål. Den treskeppiga kryptan under kyrkans mittparti användes från början som begravningskapell. Det utvidgades 1923-24 under ledning av arkitekt Gustaf Lindgren med ett columbarium, som lär vara det första i Sverige. Det har senare utvidgats i etapper. Här finns en glasmålning och en mosaik från 1956 av Einar Forseth. Kapellet ombyggdes 1951 till lillkyrka efter ritningar av arkitekten Georg Rudner. Altarmuren dekorerades med en fresk av Olle Hjortzberg. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 |
