Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Strömstad kn, NÄSINGE PRÄSTGÅRD 1:7 NÄSINGE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: NÄSINGE
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 363, år 1900: 1099, år 1995: 269

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt mot bergsidan till, nära vägkorset i Näsinge by. Läget är centralt i byn och kyrkan ligger på Prästgårdens mark. Prästgården med pastorsexpeditionen är belägen i anslutning, sydväst om kyrkan och ett f.d. kyrkstall finns i väster. Byn ligger mitt i den huvudsakliga odlingsmarken som omges av bergshöjder. Sydväst om kyrkan, ca 600 m bort, finner man sjön Prästvattnet. Ytterligare 1,5 kilometer åt sydost är sjön Färingen belägen. I sjön ligger Färnön med en fornborg. Området ligger längst in i det sjösystem som leder ned till bl a Blomsholms centralortsindikerande järnålderslämningar. Näsinge socken ligger ca 12 km nordost om Strömstad.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, av i övrigt okänd utformning. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, i nära anslutning till platsen för den gamla.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1864 efter ritningar av arkitekt Ernst Jacobsson, bestående av rektaktangulärt långhus och polygonalt korutsprång (ursprungligen avskärmad till sakristia) samt västtorn. En ombyggnad skedde 1937-38 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Närmare en tredjedel av det gamla östpartiet revs och kyrkan förminskades genom att östmuren med korutsprång återuppfördes längre mot väster. En sakristia med pannrum byggdes intill korets nordmur.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Frånsett tornets övre parti präglas kyrkan huvudsakligen av nyklassicism. Tornet har lanterninvåning under svagt karnisformad huv med spira i nybarock. Ursprungligen sträckte sig långmurarna längre mot öster. Vardera portalen flankerades då av tre fönster, höga och rundbågiga liksom flertalet av de befintliga. Vid Forsséns restaurering erhöll det nyuppförda korutsprånget slutna murar. Nordportalens nedre delar igensattes och den övre delen utsparades till fönster. Ingång i väster via tornets bottenplan, som fungerar som vapenhus. Ytterligare en ingång för menigheten återfinns i östpartiet av södra långmuren. En portal har även funnits i norr. Interiören präglas av nyklassicism. Långhuset täcks av ett tredingstak av trä, klätt med plattor på tätt sparrverk. Kor och långhus skiljs av en kraftig rundbåge på fyrkantiga pelare på profilerade kapitäl. Bågen har kalkmålningar med vegetativt motiv. Predikstolen härrör från kyrkans byggnadstid. Bänkinredningen är sluten mot mittgången men öppen åt sidorna. Den ombyggdes 1937-38. Läktaren i väster är troligen ursprunglig. En stor, invändig restaurering ägde rum 1967-69 under ledning av konservator Carl Otto Svensson och omfattade även sakristia, vapenhus och inventarier. Läktarunderbyggnaden från 1983 är ritad av arkitekt Arne Nygård.

Altartavlan utgörs av en oljemålning på duk från 1895 av J A (= troligen Johan August) Holmqvist, placerad över ett landskapsmotiv, målad al secco på putsen; tidigare fond för altarkors e dyl. Dopfunt av trä, 1860-tal. Kristus som smärtoman, 1400-talets senare hälft. Altarkrucifix av trä, 1500-tal. Orgel från 1964 med 1800-talsfasad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbeter, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.