Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY BERGET 29 KV BERGET 29

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET BERGET - Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.
Kvarteret var till viss del bebyggt sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23 och 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen uppe på klinten främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.
Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens "fina gata". På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23 och 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970- och 1980-talen. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-talsbebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
BERGET 29 - Fastigheten Berget 29 är belägen nedanför klinten, i kvarterets mellersta del och omsluts av fastigheten Berget 26. Vid den rådande fastighetsindelningen, som infördes 1931, utgjorde fastigheten en del av fastigheten Berget 22. 1972 avstyckades denna tomt till fyra fastigheter, nuvarande Berget 26-29. Berget 26 omfattar trädgården, medan de övriga motsvarar vardera ett bostadshus.
Fastigheten Berget 29 utgör idag endast ett bostadshus, sannolikt uppfört under 1700-talets mitt. Bostadshuset är placerat med långsidan i liv med S:t Hansgatan. Byggnaden motsvarar sannolikt det stenhus med tegeltak som omnämns i husklassifikationen från 1785. I husets ovanligt tjocka yttermurar ingår huggen sten, vilken troligtvis inhämtats från något äldre byggnadsverk, eventuellt från S:t Hans och S:t Pers ruiner. Huset har stram karaktär med slätputsade fasader och en hög takresning där taket ligger i liv med fasaden vid gavlarna. Inne på gården finns en uteplats som är belagd med betongplattor.
Kring 1945 uppfördes ett garage invid den norra gaveln, men det är idag rivet.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7