Stäng fönster Oskarshamn kn, MISTERHULT 1:90 M.FL. MISTERHULTS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Misterhults kyrka Misterhults kyrka uppfördes 1777-80 efter ritning av Mikael och Magnus Coswa (adlade Ankarsvärd), samt av patronaträttsinnehavaren Claes Didrik von Breitholz. Murarmästare var Måns Månsson och byggmästare Peter Andersson, båda Linköping. Kyrkan uppfördes av sten på det sk ”Kyrkgärdet” öster om Gamla kyrkogården och landsvägen. Kyrkobyggnaden är vitputsad och har torn krönt av huv och lanternin i väster, halvrund absid i öster samt absidiala utbyggnader i norr och söder. Under 1800-talet förstorades kyrkans fönster. Senare har den norra ingången satts igen. I stort är kyrkans exteriör välbevarad. Interiört har en del örändringar genomförts huvudsakligen genom tre stora renoveringar, kring sekelskiftet 1900, 1937 och 1974. Kyrkogårdens historik Misterhults kyrkogård består av fyra klart urskiljbara delar; Gamla kyrkogården, Stora kyrkogården (kring kyrkan), Norra kyrkogården och Nya kyrkogården. Den äldsta är Gamla kyrkogården på vilken sockens äldsta kyrka också var belägen. Det var en medeltida kyrka som låg i den västra delen av Gamla kyrkogården. Kyrkan var uppförd av liggande timmer och bestod av ett långhus med smalare och lägre kor samt sakristia av sten. En teckning av Rhezelius utförd 1627 visar en bogårdsmur av trä med ingång i öster genom stiglucka och med en klockstapel strax intill kyrkan. Enligt tecknare av socknens historia föranledde kyrkans omgärdning stora diskussioner genom åren eftersom det var ett stort arbete att Anlägga en stenmur och varje hemman hade sina åtaganden att uppfylla. Nordväst om kyrkan låg den dåtida bebyggelsen med bl a klockarestugan, sockenstugan och krögarehuset. Kyrkogården var indelad så att varje gård hade sin gravplats. De mest välbärgade begravdes inne i kyrkan. Omkring år 1711 uppges att ett område i väster som tidigare tillhört kyrkogården nu skulle upplåtas till pestens offer. År 1733 ska kyrkogården ha utvidgats i öster och norr och frågan om kyrkogårdens mur var ständigt aktuell. År 1740 utvidgades kyrkogården åt norr. Enligt uppgift ska den gamla kyrkogårdsmuren ha lagts om 1775. Väster om kyrkogården ligger den sk Kyrkgölen. Området mellan den och kyrkogården har under en period brukats som kolerakyrkogård. Den nya kyrkan uppfördes öster om den gamla och stod klar omkring år 1780. Då revs också den gamla kyrkan förutom sakristian. Sakristian fick bli gravkapell och står ännu kvar på platsen. Kring den nya kyrkan anlades en ny kyrkogård, Stora kyrkogården. En mur uppfördes kring denna omkring år 1780 och då beslutades också att portvalv av trä och pelare av tegel skulle byggas vid ingången. Arbetet med stenmuren, två alnar bred och två och en halv alnar hög, utfördes av Erik Johanson i Tralledal. Ringmuren kring kyrkan och de överbyggda kyrkogårdsportarna blev klara 1783. De överbyggda kyrkogårdsportarna finns idag inte kvar. Istället finns murade vitkalkade grindstolpar. Stora kyrkogårdens form anspelar på kyrkans plan med markering för torn i väster och med en absidial form i öster. Sannolikt hade kyrkogården redan vid anläggningstiden i stort dagens form och storlek, möjligen med undantaga av absidformen i öster som rymmer gravplats för Misterhult gård. Kring denna och vid västra avgränsningen finns ett gjutjärnsstaket av 1800-talskaraktär. Kyrkogården anlades med köpegravar främst i kvarter I i norr, möjligen även i den västra delen av kvarter A i söder. I övrigt upptogs Stora kyrkogården sannolikt främst av linjegravar. Bilder från 1920-talet visar att stora delar av Stora kyrkogården ännu dominerades av tätt placerade träkors på sand- eller grusyta. Några låga häckar omgärdade vissa gravplatser. Längs kyrkans fasad i norr fanns stora granar planterade. Ytterligare några stora träd fanns på kyrkogården. Gräs ersatte efterhand sand och grus i kvarteren. Hela ytan öster om kyrkan var länge linjegravsområde. Under 1900-talets gång har många familjegravar anlagts i området. Kvarten söder och norr om kyrkan var grusbelagda fram till 1900-talets mitt och rymde många platser som omgärdades av låga häckar av buxbom. I en tidningsartikel i Oskarshamns Nyheter 1937 beskrivs nyligen utförda arbeten på kyrkogården. Minnestavlor av koppar över avlidna församlingspräster hade satts upp på kapellets fasad på Gamla kyrkogården, där de ännu sitter. Arbetet hade också inneburit att de båda kyrkogårdarna ”rensats, planerats och planterats samt insåtts med gräsmattor, så att de ska företa ett vårdat skick”. Vid samma tid ska också den gamla kolerakyrkogården bakom Gamla kyrkogården lagts under odling av Misterhults egendom. I tidningsartikel kommenteras också traditionen att bruka träkors: ”Den gamla vackra seden att utmärka gravarna med ett träkors, alla lika för ett tidsskede, men något olika för olika tidsskeden, så att kyrkogårdarna var en skog av långa rader lika och svartnande träkors, förekommer fortfarande. Men gravvårdar av sten, större och mindre, börja mer och mer komma.” Fotografier tagna 1936, d v s året före, visar ett delvis glest linjegravsområde öster om kyrkan, stora granar längs kyrkans östra och norra fasad som ytterligare stora träd på kyrkogården. Vid tidigt 1970-tal var de gamla stolparna vid Stora kyrkogårdens ingång i väster svårt skadade av rotsystem tillhörande träd intill. Några träd togs då bort och stolparna restaurerades. År 1944 genomfördes en utvidgning genom att den sk. Norra kyrkogården anlades norr om Stora kyrkogården. Utvidgningen ritades av Erik Palmgård, Västervik. Området är rektangulärt av samma längd som Stora kyrkogården och använder dennes norra kyrkogårdsmur som sin södra avgränsning. Norr om Norra kyrkogården byggdes vid ungefär samma tid prästgården och mot denna tomt byggdes en stenmur som avgränsning. Kyrkogården anlades med köpegravar i den västra hälften och linjegravar i den östra, men med köpegravar längs mittgången i hela området. Enligt kyrkovaktmästaren ska åtminstone köpegravsområdet varit belagt med grus med häckar av buxbom. År 1963 anlades den sk. Nya kyrkogården eller Ängskyrkogården norr om Gamla kyrkogården. Arkitekten var densamme som för Norra kyrkogården, Erik Palmgård, Västervik, men utformningen var annorlunda. Här använde sig arkitekten av de naturliga förutsättningarna, med högre och lägre partier och med delvis bevarad naturlig vegetation. Nya kyrkogården utvidgades ytterligare år 1988 åt väst och nordväst och en minneslund anlades strax nordväst om Gamla kyrkogården. Enligt Palmgårds ritning verkar en minneslund redan varit planerad 1959 och utvidgningen 1988 verkar ha gjorts delvis efter dennes plan. På senare år har en ”kyrkogård för gravvårdar” anordnats väster om Gamla kyrkogården på platsen som en gång fungerade som kolerakyrkogård. Här har vaktmästaren radat upp bortplockade gravstenar i en slänt och på en tavla monterat upp ett stort antal emaljerade skyltar som tidigare suttit på träkors. |
