Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Laholm kn, VEINGE PRÄSTGÅRD 2:1 M.FL. VEINGE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - VEINGE-TJÄRBY
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1373, 1900: 3039, 1995: 1743

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Tjärby införlivad 1998.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i bebyggelsen i Veinge by. Invid kyrkan, något avskilt i öster, återfinns prästgården med pastorsexpedition. Kyrkan och kyrkbyn ligger några kilometer norr om tätorten. Veinge. Socknen består av öppen odlingsbygd i väster, med stora skogs- och våtmarksområden i öster, mot Smålandsgränsen.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Långhuset har korsarmar i norr och söder, och i väster finns ett torn. I kyrkan bevaras betydande mursträckningar av en romansk kyrka. Kyrkan har möjligen utökats västerut under medeltiden. I långhusets västra del fanns tidigare korsarmsliknande tillbyggnader i söder och norr. Omkring år 1800 tillkom ett torn i väster (förekomsten av ett medeltida torn, får betecknas som osäker; jfr Jacobsen 1993). Åren 1886-87 revs långhusets tillbyggnader, öppningarna murades igen och i stället uppfördes de nuvarande korsarmarna längre österut. Ett vapenhus inrymdes 1886-87 mellan tornets strävor. Detta avlägsnades emellertid vid restaureringen 1959-60, efter förslag av arkitekt Erik Lundberg.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Byggnaden är utvändigt vitputsad och har rundvälvda fönsteröppningar. Långhus, kor och korsarmar täcks av separata sadeltak. Det kraftiga västtornet kröns av en huv med lanternin och spira. I samband med förändringarna 1886-87 tillfogades en nyromansk bågfris. Ingångar nu i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets nordsida. Den enkla portiken i trä framför långhusets nordportal härrör från restaureringen 1959-60 (ej markerad på planen). Kyrkan är även invändigt vitputsad, och långhus och kor täcks av medeltida kryssvalv medan absiden har hjälmvalv. Interiören präglas framförallt av restaureringen 1959-60, då bland annat södra korsarmen inreddes som sakristia, absiden frilades och altaret gjordes om. Vidare framtogs fragmentariska senmedeltida kalkmålningar i absiden och långhuset, och huvudingången flyttades till långhusets nordvästra del. Under 1700-talets andra hälft såldes kyrkans äldre altartavla och predikstol till andra kyrkor (till Steninge respektive Ysby), och ny altartavla och predikstol, tillverkade av bildhuggaren Johan Joachim Beckman, anskaffades.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger en medeltida granitdopfunt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.