Stäng fönster Sollefteå kn, VÄSTERHÄLLAN 1:4 BOTEÅ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - BOTEÅ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 723, år 1900: 1789, år 1995: 637 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Boteå är ej upptaget i taxeringslistan 1314 (DS 1946) men däremot i listan över pallielösen 1316 (DS 2043; namnet har införts i stället för det troligen felaktiga "leenas") och i förteckningen över ärkebiskopens visitationsresor 1319 (DS 2218). LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i nedre Ådalens odlingsbygd. Kyrkan ligger centralt i ett odlingslandskap med spridda gårdar på en höjdrygg ovanför en odlad sluttning och med vid utblick över Ångermanälven. Öster om kyrkan står en brädklädd klockstapel, byggd i slutet av 1700-talet av byggmästare Eurenius och ombyggd under 1800-talet. På en teckning från 1828 syns en byggnad i sydöstra hörnet av kyrkogården. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Medeltida salkyrka av gråsten. I söder finns ett avlångt kapell, sammanbyggt med vapenhuset, och i norr en sakristia. I sin äldsta utformning hade kyrkan ett smalare kor, som kan ha varit försett med absid. Grundstenar efter en utbyggnad i öster har konstaterats och har uppenbarligen kunnat nås via dörröppningen i öster. Öppningens omfattning har fogstruket tegel, vilket tyder på att den kan vara medeltida, men dess funktion är oklar. Om utbyggnaden är en ursprunglig absid, kan denna eventuellt ha avskiljts från koret och använts som sakristia innan kyrkan byggdes om till salkyrka. Vid okänd tidpunkt under medeltiden, kanske först under senmedeltiden, flyttades korets norra och södra murar ut så att kyrkan blev salformad. Kapell och vapenhus byggdes i söder och i norr en sakristia. Vid samma tillfälle eller senare förlängdes kyrkan mot väster och välvdes. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är putsad och avfärgad i gult. Gavelröstena har blinderingar. I sakristians gavel finns årtalet 1662. Tegelomfattningarna efter kapellets östfönster och en dörröppning under korfönstret är framtagna i fasaden. Skarvar mellan olika byggnadsetapper är markerade dels i östfasaden, dels i putsen i norra och södra väggen i kyrkorummets västra del. Spår efter en igensatt portal finns i västmuren. Kyrkorummet täcks av ett rikt förgrenat så kallat sturevalv i koret och två stjärnvalv i långhuset, alla med väggpilastrar. Kapellet är förenat med kyrkorummet och har en rikt profilerad portal i väster mot vapenhuset. Även kapellet har ett stjärnvalv, möjligen sekundärt inslaget. Spår av medeltida kalkmålning finns högst upp på kapellets södra vägg. Inredningen präglas av den rikt skulpterade altaruppsats som attribuerats till den jämtländske konstnären Johan Edler d ä. Den förgylldes 1768 av Eric Hofverberg från Jämtland. År 1808 tillverkade bildhuggaren Nils Dahlqvist från Nora (Ångermanland) predikstolen, läktarbarriärens dekor och troligen också altarbordet. Kyrkans äldsta föremål är en senmedeltida dopfunt, som står i kapellet. Den omgjutna storklockan hade årtalet 1429. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998. |
