Stäng fönster Gotland kn, VISBY GJUTAREN 6 KV GJUTAREN 6
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET GJUTAREN - Kvarteret Gjutaren utgör ett triangelformat område i den östra delen av innerstaden. Mot norr angränsar kvarteret till Kryddgränd och i öster till Tunnbindaregatan. Mot söder angränsar kvarteret till den öppna platsen där Blockgränd möter Tunnbindaregatan och i väster till Kanngjutaregränd och i nordväst till Adelsgatan. Kanngjutaregränd benämndes under 1800-talet Sillgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 33-37. Kvarteret har varit ett av de mer perifera till den äldre stadskärnan. Ingen medeltida gränd är känd i kvarteret. Stora delar av den Södra Klinten utgjordes av åkermark under 1600-talets mitt. De kvarter som var belägna längst i norr på den Södra Klinten var då planlagda. Detta berodde troligen på att de angränsade till den stora genomfartsled som Hästgatan utgjorde. Även Tunnbindaregatan och Kanngjutaregränd utgjorde gamla infartsvägar från sydost och kvarterets oregelbundna form talar för att gatorna funnits där innan kvartersbildningen och den planerade bebyggelsen kom till i området. Redan på 1646 års karta utgjorde det nuvarande kvarteret Gjutaren planlagd mark och hade samma utbredning som idag. Den första bebyggelsen utgjordes i huvudsak av enkla trähus. Enligt 1696 års karta var kvarteret bebyggt med små trähus, ibland med tillhörande kålgård. Kvarteret var under den här tiden uppdelat i sex tomter, men de dåvarande fastighetsgränserna överenstämmer i huvudsak med dagens. Nuvarande Gjutaren 1 var indelad i tre mindre tomter, samtliga bebyggda med ett trähus med ett mindre gårdsrum eller kålgård. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkning såsom hantverkare, sjömän och arbetarfolk. Kvarteret utgörs idag av fyra fastigheter, vilka samtliga är bebyggda. Övervägande delen av byggnaderna är väl bevarade från sina skilda tidsperioder och har ut mot gatan behållit den ursprungliga karaktären. På fastigheten Gjutaren 6 finns rester efter ett stenhus från 1200-talet, vilket har byggts till under 1600-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och fastigheterna bebos permanent. GJUTAREN 6 - Fastigheten Gjutaren 6 utgör den södra delen av kvarteret och gränsar till Kanngjutaregränd i väster, och den öppna platsen där Blockgränd möter Tunnbindaregatan i söder. Enligt 1697 års karta hade den nuvarande fastigheten samma tomtgräns som idag och var bebyggd med ett hus med tillhörande stall och gårdsrum. I husklassifikationen från 1785 omnämns att fastigheten var bebyggd med ett trähus i två våningar med tegeltak samt med ett stall och ett brygghus, båda försedda med brädtak. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten III:34. Enligt 1883 års karta var tomten bebyggd med en huvudbyggnad, placerad med långsidan i liv med Blockgränd, vilken ersatts som bostadshus av den nuvarande huvudbyggnaden från 1946. I fastighetens nordvästra del fanns bostadshuset i knuttimmerteknik från 1600-talets andra hälft, med rester efter en tunnvälvd medeltida källare bevarad under byggnadens östra hälft, i höjd med bottenvåningens tak. Den var enligt 1883 års karta ihopbyggd längs den norra fastighetsgränsen med en uthusbyggnad. I dag finns tre byggnader på fastigheten: Fritidshemmet/bostadshuset som uppfördes i vinkel längs den södra och västra fastighetsgränsen 1946. Det byggnadsminnesmärkta knuttimrade bostadshuset från 1600-talets andra hälft med de medeltida delarna är placerat längs den norra fastighetsgränsen. 1800-talets uthusbyggnad har ersatts av ett garage, uppfört 1946. Fastigheten avskärmas mot Tunnbindaregatan av en kalkstensmur försedd med en enkel järngrind. Mot väster finns ett brunlaserat plank av locklistpanel, vilket bryts upp av en inkörsport klädd med liggande panel. Innergården delas av i två delar genom en kalkstensmur som löper mellan de två huvudbyggnaderna. I muren finns en järngrind. Fastighetens gårdsrum är delvis belagd med gräsmatta och delvis med gatsten och cementplattor. Växtligheten utgörs av buskar och rosenplanteringar. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
