Stäng fönster Hultsfred kn, VENA KYRKA 1:2 VENA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Sedan mitten av 1700-talet hade sockenmännen i Vena planerat för en ny kyrka, innan den slutligen uppfördes 1797-99 av stiftsbyggmästaren Casper Seurling, som ersättning för en medeltida kyrka med långhus av trä och kor av sten, vilken revs 1798. Ritningarna, som utarbetades vid ÖIÄ, är sannolikt utförda av Jacob Wulff. Kyrkan invigd 1803 av biskop Jacob Axelsson Lindblom. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med halvcirkelformat kor i öster och torn i väster. Sakristia med direktuppgång till predikstolen mitt på nordfasaden. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan. Uppförd av sten, slätputsad och avfärgad i vitt. Fogstruken stensockel. Taken täckta med kopparplåt, ursprungligen spåntak. EXTERIÖR - Exteriören är utförd enligt ritningen från 1795, som man följt även i mindre detaljer. Dock är kyrkan, av topografiska skäl, något kortare än den avsågs att bli. Vena är ett exempel på den stilvariation med bl a nygotiska inslag, som ÖIÄ:s arkitekter prövade på 1790-talet. Exteriören är mycket välbevarad. INTERIÖR - Ett tidstypiskt gustavianskt kyrkorum. De förändringar, som har skett, har varit pietetsfulla, med undantag för färgsättningen vid senare renoveringar. Det mörka taket utgör ett sådant främmande inslag i kyrkorummet. Altarprydnaden utgörs av ett högt kors, nytillverkat 1955 som ersättning för det ursprungliga korset, vilket förvaras på kyrkvinden. På ömse sidor om korset två skulpturer, "Tron" och "Hoppet", vilka är tillskrivna Jonas Berggren liksom nummertavlorna och predikstolen. Troligen är de dock utförda av hans gesäll Daniel Bergman 1799. Tavlorna mellan korfönstren, "Korsnedtagningen" och "Uppståndelsen", är målade av Sven Gustaf Lindblom 1842 och utgör kopior efter Rubens respektive Westin. Bänkinredningen är byggd 1919 med förbild i den gamla. Såväl altarringen, piedestalerna till skulpturerna som nummertavlorna samt läktarbröstningen härstammar från byggnadstiden och är utförda i den stil, som ofta återkommer i Seurlings inredningar. I läktarbarriärens medaljonger återges scener ur Kristi liv, från dopet till himmelsfärden. Orgelfasaden är från 1803 och är sannolikt ritad av Pehr Schiörlin med ornament av A Malmström. En mindre läktarunderbyggnad har skett under senare år. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
