Stäng fönster Hultsfred kn, LÖNNEBERGA 2:1 LÖNNEBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sockenbeskrivning Lönneberga socken gränsar till Hässelby i Jönköpings län, Pelarne, Vimmerby och Målilla. Socknen ligger vid den östra gränsen av småländska höglandet och är kuperat. Högsta punkten är Spångberget 267 m.ö.h. Flera större och mindre sjöar finns i området. Många av dem binds samman med vattendragen Stångån och Silverån. Det är i anslutning till dessa vattendrag man hittar de tidigaste spåren av bosättningar i Lönneberga socken. De är dock få, vilket tyder på att området inte kolonialiserats i någon större omfattning förrän under medeltiden. År 1343 omtalas Lönneberga socken för första gången i det skriftliga källmaterialet. Socknen var liten och 1718 överförs nordvästra delen av Vena skate till socknen för att man ska ha råd att hålla präst och kyrka. Ytterligare områden kom att överföras till socknen. År 1884 ansluts huvuddelen av Hässelby skate till Lönneberga och 1931 Råsaområdet med samhället Silverdalen från Vena socken. Skogsbruket har sedan lång tid tillbaka varit en viktig näring för socknen. Det förstärktes ytterligare 1873 då kvarnen vid Hällefors lades ner och ersattes av sågverk, hyvleri och maskiner för tillverkning av kartongpapper. Ur denna rörelse utvecklades AB Hällefors Pappersbruk som skulle göra Silverdalen känt. Kring pappersbruket växte ett samhälle fram som snart övertog kyrkbyn Lönnebergas roll som den ledande orten i socknen. Lönneberga socken har ju också blivit världsberömt för Astrid Lindgrens figur Emil. Kyrkogårdens historik När den första träkyrkan byggdes i Lönneberga bör även en kyrkogård ha anlagts. Av denna finns idag inga spår. När en ny kyrka av sten och trä uppfördes efter Kalmarkriget bör också en ny kyrkogård ha anlagts. 1600-tals kyrkan låg sydost om dagens kyrka, i kvarter A-D. Troligen anlades kyrkogården söder om kyrkan. Norr om en kyrka begravdes vid den här tiden bara själmördare och brottslingar. Träkyrkan saknade torn. Istället fanns en klockstapel. År 1744 lades grunden till en ny klockstapel. Byggmästare var korpral Johan Öhrn, Vena socken. Var klockstapeln stod är inte helt klarlagt men när golvet i kyrkan lades om hittades kraftiga furubalkar som man tror har varit delar av klockstapeln. I lantmäteriets arkiv finns en karta från 1861 som visar hur den gamla kyrkan och kyrkogården låg och vilka områden man tänkte sig skulle användas för den nya kyrkan och kyrkogården. Kyrkan ägde mark som kallades för Smedstorpsängen. Denna ville man ge i utbyte mot mark norr om den gamla kyrkan. Denna mark ägdes av bostället Klockargården. För att få en sammanhängande kyrkogård krävdes att den gamla landsvägen som gick norr om den gamla kyrkan flyttades. Förslaget gick igenom och den nya landsvägen drogs söder om kyrkogården. Kartan visar att den gamla kyrkogården var utlagd söder och väster om den gamla kyrkan. Sydost om gamla kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren, låg sockenstugan. I kyrkogårdens sydvästra hörn låg ett hemlighus. Ytterligare en byggnad vars användning inte anges låg väster om kyrkan. År 1872 stod den nya kyrkan klar. Parallellt med bygget av kyrkan bör arbetet med kyrkogården ha fortgått. Platsen där den gamla kyrkan stått kunde iordningställas efter att denna rivits 1870. År 1871 sattes nya portar till kyrkogården upp som tillverkats av smeden Gustafsson i Virserum. Det är troligen de grindar som än idag används. Kyrkogården invigdes samtidigt med kyrkan 1872 av biskop Bring. Några ritningar över hur kyrkogården ordnades på 1870-talet har inom ramen för detta arbete inte gått att få fram. Ritningar från 1930-talet, äldre bilder och spår på kyrkogården ger dock vissa upplysningar. Norrsidan betraktades inte längre som en farlig sida. Här verkar tidigt ha anlagts familjegravar. Söder om kyrkan fanns linjegravsområden. På ett äldre odaterat fotografi ser man en skog av enkla trävårdar. I Lönneberga förefaller brädor med dekorerade krön ha varit vanligare än kors. År 1930 avstyckas åkermark väster om kyrkan för en kyrkogårdsutvidgning. Här skulle också ett gravkapell byggas mot muren i norr mellan den gamla och nya delen av kyrkogården. Vem som gjorde ritningarna till kapellet är inte känt. Ett första utkast till ordnande av den nya kyrkogården gjordes av länsarkitekt Bergentz i Växjö men de ritningar som kom att användas upprättades av länsarkitekten Olof Lundgren, Växjö. Arbetet påbörjades 1931. På ett flygfotografi från 1933 ser man det nya området. I gränsen mellan det gamla och nya området, utmed kyrkogården norra gräns ligger en mindre byggnad som på ritningen kallas likbod. Väster om denna ligger en del av det nya området som är högre beläget. Enligt ritningen tänkte man sig här köpta gravplatser. En trappa leder ner till ett större område. Gravkvarteren är där utlagda som rektanglar i nord-sydlig riktning. I öster tänkte man sig köpta gravplatser och i väster allmänna gravplatser. I områdets nordvästra hörn ligger en liten bod vars användning är okänd. Redan 1934 gjordes dock en ny plan för området. Varför man valde att efter en så kort tid göra om området har inom ramen för detta arbete inte gått att få fram. Ett nytt gravkapell byggdes i gränsen mellan det nya och det gamla området. Kapellet ritades av arkitekt Lundgren. Framför kapellet ordnades en öppen grusbelagd yta. Den del av området i norr som var högre beläget planades av så att det kom i nivå med den övriga kyrkogården. Gångsystemet lades om så att gravkvarteren istället fick en rektangulär form i öst-västlig riktning. Boden i det nordvästra hörnet fanns kvar. Antalet köpta gravplatser hade minskats till förmån för allmänna gravplatser. De köpta gravplatserna var tänkta söder och nordväst om gravkapellet medan de större rektangulära ytorna var tänkta för allmänna gravplatser. Denna plan realiserades i stort sett. Den största avvikelsen gäller området norr om gravkapellet som aldrig anlades. Vid samma tid förefaller den stödmur som avgränsar området i norr ha byggts på den gamla kyrkogården. På den södra sidan om kyrkan planerades för köpta gravplatser i kvarterens ytterkanter och allmänna i mitten. Mellan de båda typerna av gravplatser skulle häckar planteras. Enligt en beskrivning för området skulle det sås in med gräs och inga gravkullar fick förekomma. Man fick dock plantera prydnadsväxter, låga häckar eller murgröna. Ett flygfotografi från 1964 visar kyrkan och kyrkogården från söder. På det nya området i väster har kvarteren L, M och O tagits i bruk och det förefaller vara allmänna gravplatser. I kvarter J och söder om kyrkan verkar man ha frångått planen och tagit större delar till köpta gravplatser. Allmänna gravplatser finns endast med säkerhet i kvarter A. Flera av de köpta gravplatserna är belagda med grus och omgärdade. Nästa utvidgning av kyrkogården gjordes 1975. Två förslag på tänkbara områden fanns. Det ena låg norr-nordost om kyrkan och det andra öster om kyrkan, på andra sida landsvägen och sydost om f.d. skolan. Det blev det sistnämnda förslaget som genomfördes. Ritningarna upprättades av ingenjör Stig Svensson K-konsult. Området har en enkel rektangulär form och är indelad i fyra gravkvarter. Gångarna kantas av träd och gravvårdarna är placerade i rader i nord-sydlig riktning. En serie av bilder, troligen från 1970-talet, visar de södra delarna av kyrkogården. Bilderna är tagna för att dokumentera kyrkan och visar endast mindre delar av kyrkogården. Några saker kan man dock se. Utmed gången fram till kyrkans södra ingång växer höga tujor. Några av dessa finns kvar än idag. På bilderna ser man inte några gravplatser som är belagda med grus och omgärdade. Detta beror till viss del på fotovinkeln men gravplatserna på den södra sidan av kyrkan är idag i stort sett insådda med gräs. År 1984 renoverades gravkapellet. Under senare år har den nya kyrkogårdens dränering åtgärdats. |
