Stäng fönster Vänersborg kn, FRÄNDEFORS 1:2 M.FL. FRÄNDEFORS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: FRÄNDEFORS BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2272, år 1900: 4694, år 1995: 3485 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Frändefors ligger på den sydligaste delen av Dalboslätten ca 15 km norr om Vänersborg. Kyrkan ligger lågt vid en krök av Frändeforsån i utkanten av tätortsbebyggelse. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka av tegel, vars planform och ålder inte är närmare känd. Vid en ombyggnad 1667 erhöll kyrkan ett tresidigt avslutat korparti. År 1706 blev kyrkan tillbyggd "till 12 alnar på långden på Wästra Sidan hvaröfer ett ansenligt Torn bygdes", varmed sannolikt avses en västförlängning av långhuset med gaveltorn. Vid mitten av 1700-talet omnämns en murad sakristia, vars ålder är obekant. Kyrkan försågs 1741 med ett plant innertak av trä, vilket pryddes med målningar av Hans Georg Schüffner. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga stenkyrkan uppfördes 1797-1800 och består av ett rektangulärt långhus med tresidig avslutat korparti, sakristia i öster samt västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Samtliga byggnadskroppar är murade av gråsten samt putsade, såväl i exteriören som interiören. Även om kyrkans yttre är typisk för det tidiga 1800-talets kyrkobyggande, har flera förändringar företagits. Fönsteröppningarna, som är stora och rundbågiga, fick sin nuvarande form 1872. Långhuset och sakristian har brutna, avvalmade yttertak, med täckning av skiffer. Tornhuvens lanternin härrör i sin befintliga utformning från 1852. Ingång i väster genom tornet och mitt på långhusets sydsida - den senare portalen något infälld i murlivet. Det ljusa kyrkorummets innerväggar kröns av en profilerad taklist och ett vitmålat trätunnvalv. Omfattande restaureringar av kyrkan har under år 1900-talet bl a utförts 1926, under ledning av arkitekt Gert Stendal och 1987-88, med Ture Jangvik som arkitekt. Vid den förra insattes det nuvarande innertaket och ny bänkinredning, vid den senare ommålades interiören. Interiörens ännu bevarade strama klassicism förstärks av altaruppsats och predikstol, tillkomna 1829 efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Altartavlan är utförd av Per Krafft d y. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. |
