Stäng fönster Sotenäs kn, TOSSENE 1:39 TOSSENE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Tossene gamla kyrkogård har medeltida ursprung och här låg den gamla sockenkyrkan. Den yngre begravningsplatsen är invigd 1911, utvidgad norrut 1932 och 1948, samt åt väster på 1990-talet. FÖRSAMLING 1995: TOSSENE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1581, år 1900: 4246, år 1995: 1235 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Åby tidigt införlivad. Hunnebostrand utbruten som annexförsamling 1909 och som egen församling 1995. LÄGE OCH OMGIVNING - Platsen för den medeltida kyrkan ligger ca 100 m sydost om den befintliga kyrkan och den är utmärkt med en minnessten. Kyrkplatsen ligger i nordvästra utkanten av bebyggelsen i Tossene, invid ett vägkors. Tossene nya kyrka har ett högt läge i ett kuperat och halvöppet dalgångslandskap, typiskt för mellersta Bohuslän. Till kyrkan hör två kyrkogårdar, dels den medeltida, dels en yngre som ligger ca 200 m sydväst om kyrkan. I kyrkans närhet finns gårdsbebyggelse och beteshagar. Prästgården är perifert belägen ca 1,7 km nordost om kyrkan. Prästegärde förekommer som marknamn ett stycke väster om kyrkbyn. Klocketorpet ligger ca 1 km nordväst om Prästegärde. Kyrkan och bebyggelsen ligger på höjdsträckning som omges av öppna odlingsmarker. I anslutning, norr om kyrkan, utbreder sig ett större gravfält samt en mängd enstaka gravar. Landskapet genomskärs av en mängd dalgångar med öppen odlingsmark, i övrigt består socknen av kuperade skogsmarker. Tossene bildar riksintresse med sin rika fornlämningsmiljö och äldre odlinglandskap med bebyggelse. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka av sten; torn av trä vid västgaveln som ombyggts 1797, allt enligt inventering 1830 (ATA). Innertak och läktarbröstning målades 1737 av Christian von Schönfeldt. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Murarna bildar ett rektangulärt långhus, ett smalare och tresidigt avslutat kor i öster, en sakristia i norr samt ett torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör i sen nyklassicism är väl bevarad. Långhuset täcks av ett sadeltak. Tornet har lanternin. Säväl portaler som flertalet fönster är höga och rundbågiga. Ingång i väster via tornets bottenplan, som fungerar som vapenhus. Portalen är byggd i ett framspringande murparti. Ytterligare ingångar för menigheten återfinns i mittpartiet av långhusmurarna. Kyrkorummets likaledes nyklassicistiska karaktär har förändrats främst 1903 vid en restaurering efter ritningar av arkitekt Carl Crispin. Arbetet åsyftade att omdana interiören i nygotik. En senare större restaurering utfördes 1938-39 under ledning av arkitekt Axel Forssén, vid vilken interiören ommålades. Det nygotiska intrycket dämpades emellertid framförallt vid restaurering 1972-74, efter ritningar av arkitekt Torsten Hansson. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä med kvadratiska kassetter. Korpartiet fick sin nuvarande karaktär 1903. Då bemålades den vida korbågen, troligen av Martin Wallström, med ett textband omgivet av palmkvistar. Samma år insattes altarprydnaden, en kopia av Bertel Thorvaldsens Kristus. Skulpturen står i en grund, rundbågig nisch mellan två korfönster. Predikstolen härrör från kyrkans byggnadstid. Även läktaren i väster med framskjutande mittparti är från 1859. Dess underbyggnader tillkom 1972-74. Samtidigt ombyggdes bänkinredningen från 1903. Cuppa till dopfunt av granit. Medeltid. Eventuellt f d vigvattensskål. Fot från 1974 av trä. Dopfunt av brunlaserat trä, 1800-tal. Orgelfasad i nygotik. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
