Stäng fönster Öckerö kn, ÖCKERÖ 2:638 ÖCKERÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: ÖCKERÖ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2780, år 1900: 3824, år 1995: 11590 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - I den isländska sagolitteraturen omtalas Öckerö upprepade gånger och tidigast i Olof den heliges saga. Enligt en notis i Flateyjarbok från 1300-talets slut ska kung Hakon ha låtit röja Öckeröarna och där byggt en träkyrka. Huruvida denna presumtiva träkyrka utgjort en föregångare till den befintliga stenkyrkan, som också innehåller medeltida partier, kan emellertid inte med säkerhet fastställas (jfr Sveriges Kyrkor, vol 57, 1944). Öckerö gamla kyrka har ett relativt skyddat läge vid norra foten av en bergsförhöjning. Ny kyrka uppfördes 1906 ett par hundra meter nordost om den gamla kyrkan. Öckerö nya kyrka ligger ganska högt och med ett centralt läge på öns södra delar. Viss bebyggelse finns i anslutning, söder om kyrkan. Socknen och hela kommunen består av kustbygd där fisket och andra till havet knutna verksamheter haft central betydelse. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Öckerö gamla kyrka består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti samt vapenhus i väster. I den västra delen av långhusets återstår ännu partier av en medeltida stenkyrka, men någon närmare datering kan inte preciseras (jfr ovan). Enligt kända måttuppgifter fanns i öster ett smalare kor. 1781 revs det medeltida koret och kyrkan förlängdes mot öster till närmare sin dubbla längd. Nu erhöll den sitt nuvarande, tresidigt avslutade korparti i samma bredd som långhuset. Samma år revs delar av den gamla västgaveln och den nuvarande murades, likaså vapenhuset i väster med gavelröste av trä. Enkel vitputsad exteriör med tegeltäcta sadeltak, valmat över korpartiets tresidiga östmur. I samband med ombyggnaden 1781 igensattes den gamla sydportalen och nya ingångar och fönster togs upp. Ingång via vapenhuset samt genom korportalen i söder. Kyrkorummet täcktes 1737 med ett tunnvalv av trä, med bred taklist och synliga bindbjälkar. Interiören präglas främst av dekorativt måleri från 1791-92 av Johan, även benämnd Jean, Lilljedahl (olika stavningar av efternamnet förekommer). Hela takkonstruktionen har målningar av Lilljedahl. Altaret är av trä och uppvisar målning och reliefer i sen 1700-talsstil, troligen från 1781. Altaruppsatsen i barock härrör från 1626. Predikstolen i renässans med ljudtak och prästskrank snidades under 1600-talet. Stolens fältmålningar är troligen verk av Lilljedahl. Den slutna bänkinredningen tillverkades 1718 och dess gavlar målades senare av Lilljedahl. Läktaren i väster med Kristus och hans apostlar i barriärens fält kan närmast dateras till 1600-talet. De målades troligen av samme mästare som målat altaruppsatsen men övermålades av Lilljedahl; nu åter framtagna. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Öckerö nya kyrka uppfördes 1906 i nygotisk stil efter ritningar av F. A. Wahlström. Yttermurarna består av granitkvader, innerväggarna däremot är av tegel. Långhuset är enskeppigt med ett lägre, polygonalt kor i öster, flankerat av två likaledes lägre utrymmen, även dessa mångkantiga. Det norra inrymde från början sakristian, det södra byggdes som arkivrum. I väster ett torn, vars bottenvåning fungerar som vapenhus. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör i oputsad granit är helt intakt sedan byggnadstiden, frånsett en nyare ingång till sakristian i norr. I väster reser sig tornet med spetsgavlar och hög spira. Långhuset täcks av ett sadeltak. Spetsbågiga fönsteröppningar. Huvudportalen är byggd i ett spetsbågigt murframsprång. Ytterligare ingångar för menigheten byggdes i långmurarnas mittpartier och erhöll spetsbågiga vindfång. Den norra är sedermera igensatt. Interiören har i högre grad genomgått moderniseringar. Glasmålningarna i koret insattes 1933. De är komponerade av Kristian Lundstedt som utfört fler utsmyckningar i kyrkan. Kyrkorummet täcks av ett flackt, svagt spetsbågigt trätunnvalv med målningar från 1942-43 av Kristian Lundstedt. Väggarna är klädda med panel upp till fönsterhöjd. En hög spetsbåge öppnar sig mot koret och dess hjälmvalv. Korets muralmålningar utfördes av Lundstedt 1955. Altaruppsatsen utgörs av ett träkrucifix, snidat 1933 av en konstnär med efternamnet Björk, förnamn okänt. Predikstolen från 1944 är målad av Lundstedt, som dessutom är mästare till målningarna från 1947 på orgelläktarens barriär, vars mittparti ombyggdes samma år. Läktarunderbyggnaderna tillkom i samband med en genomgripande, invändig restaurering 1974 under Stig Henrik Lundgren. Det ena av rummen fungerar sedan dess som sakristia. Kyrkans bänkinredning är öppen och har profilerade gavlar. 1974 års arbeten omfattade bl.a. även att norra sidoingångens vindfång ombyggdes till förråd. I gengäld omgjordes nordmurens västligaste fönster till ingång. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
