Stäng fönster Bräcke kn, FANBYN 1:109 SUNDSJÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - SUNDSJÖ BEFOLKNINGSTAL - 1805: 449, 1900: 1829, 1995: 925 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger öster om Storsjön på en platå ovanför Sundsjön. Ruinen av Sundsjö gamla kyrka av sten ligger vid Sundsjöns strand ett par hundra meter nordväst om nuvarande kyrkan. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (SUNDSJÖ KYRKORUIN). De meterhöga bevarade murarna består huvudsakligen av granit. De utgör resterna av en liten korkyrka med rektangulärt långhus och smalare, rakt avslutat kor i öster. Triumfbågen var ytterst smal, liksom ingången i långhusets sydmur. Teckningar från 1828 och 1830 visar att kyrkan då även hade ett lågt torn av trä i väster och en sakristia av trä vid korets norra mur. Sydportalen var igenmurad och en ingång fanns på tornets sydsida. Långhus, kor och sakristia hade sadeltak, tornet hade panelade väggar och lanterninhuv. Myntfynd tyder på att en kyrka stått här under 1200-talet, en datering som överensstämmer med kyrkans planform och murverkets karaktär, även om det inte är uteslutet att kyrkan kan ha haft en föregångare. Sakristian fanns år 1669. Tornet uppfördes 1702 av Gregorius Raaf, varvid sannolikt öppningen i långhusets västmur togs upp. Kyrkan revs 1830. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Sundsjö nuvarande stenkyrka uppfördes 1827-32 av byggmästaren Simon Geting efter egen ritning. Den består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia vid östgaveln, samt västtorn, som inrymmer vapenhus. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiska kyrkan har släta, vitputsade gråstensmurar med stora, rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset täcks av flackt sadeltak, sakristian, som är lika hög som långhuset, täcks av valmtak. Tornet har en låg, fyrsidig lanterninhuv. Taken täcks av skiffer. Ingång genom tornet i väster och mitt på långhusets syd- och nordsida. Kyrkorummet täcks av panelat flackt trätunnvalv med målning av Ernst Lindelöf 1957 i en mittplafond. Innerväggarna är släta och vitputsade. Östväggens draperier och skenarkitektur målades av Göran Sundin 1833 och omger altaruppsatsen, liksom predikstolen utförd av Jonas Edler, men arbetet avslutat efter dennes död 1832. Skulpturgruppen "Kristus på berget Tabor" i trä i altaruppsatsens mittnisch utförd av Thorwald Alef 1957. Den slutna bänkinredningen från byggnadstiden är senare ändrad. På västläktaren från 1847 en orgel med fasad från 1877. Läktarunderbyggnaden byggdes 1955-57. Vid en restaurering 1910-11 ändrades rummets färgsättning, altarväggens draperier målades över och väggar och valv försågs med sparsam dekormålning. Altaruppsatsens kors med lamm och törnekrona ersattes med altartavla, "Emausvandringen", målad av konstnären Karl Tirén. 1955-57 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten John Åkerlund. Färgsättningen ändrades åter, dekormålningen togs bort och östväggens draperimålning togs fram och Tiréns altartavla flyttades. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Redan 1772 diskuterades ett nytt kyrkbygge i Sundsjö, då den medeltida stenkyrkan med sitt 1702 tillkomna torn av trä ansågs för liten. Det skulle dröja till 1812 innan ritningar till en ny kyrka förelåg, ursprungligen upprättade av Simon Geting, marginellt ändrade av ÖIÄ. Geting stod även som byggmästare till kyrkan som byggdes 1827-1831 uppe i byn. Den invigdes 12 juni 1836 av biskop Franz Mikael Franzén. Den äldre medeltida kyrkan vid Sundsjöns strand revs delvis och återstår idag såsom en ruin. PLAN OCH MATERIAL - Långhuskyrka med kor och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom torn. Mittportalerna på långsidorna interiört igenspikade. Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna putsade i vitt. Taket belagt med skifferplattor, ursprungligen ett rödtjärat spåntak. EXTERIÖR - ÖIÄ:s omarbetning av Getings ritning bestod endast i borttagande av en gördelgesims under tornets taklist, en förenkling av lanterninernas öppningar samt en mer kvadratisk plan för sakristian. Kyrkan byggdes något mindre än vad ritningarna avsåg. Några mindre avvikelser från ritningarna gjordes, bl.a. beträffande lanterninens utformning. Dörrarna i tornfoten har målad text "Kopparen På Dässe Dörrer är gifven af Kyrko Wärden Jöns Anders Son i Marsätt". Kyrkan välbevarad sedan byggnadstiden, förutom byte av takmaterial. INTERIÖR - Kyrkorummet med sina vitputsade väggar och höga fönster täcks av ett trätunnvalv. Längs takets mitt en plafondmålning, utförd av Ernst Lindelöf 1957. Motiven i vitt mot en ljusblå fond anspelar på Sundsjö församling. Altarväggens skenperspektiv och draperier i blått är målade 1833 av Göran Sundin från Sunne. Altaruppställningens omramning och altarbord samt predikstolen är delvis ett verk av Jonas Edler från Sundsjö. Vid dennes död 1832 fullföljdes arbetet av Johan Göransson samt Per Persson. I altaruppställningens mitt är nu placerad skulpturgruppen "Kristus på berget Tabor" utförd 1957 av Thorvald Alef, som även komponerat dopfunten. Ursprungligen fanns där ett fristående gulmålat kors med Lamm och törnekrona. Det snidade draperiet bakom predikstolen var tidigare kompletterat med ett sannolikt av Sundin målat draperi på väggen, som var utdraget i den bredvidliggande fönsternischen samt upp i valvet där det avslutades med en stor rosett. Mitt emot predikstolen ett dopaltare med altartavla föreställande "Emmausvandringen" utförd som huvudaltartavla 1911 av Karl Tirén. Ursprunglig sluten bänkinredning, moderniserad under senare år. Läktaren från 1847. Läktarunderbyggnaden, två kvadratiska inbyggnader som ej täcker hela västväggen, utgör ett främmande inslag i kyrkorummet. Orgeln med fasad byggd av P. L. Åkerman & Lund 1877. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
