Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, VALLERSTAD 15:1 VALLERSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Det kan antas att kyrkogården under medeltiden på vanligt sätt växt fram kring kyrkan.
Mycket lite av medeltid återstår i dagens kyrkomiljö. Vid rivningen av den gamla
kyrkan togs en del inventarier tillvara och förvaras i den nya kyrkan.
Av äldre gravstenar finns inte mycket kvar. Broocman redogör för fragment av en
runsten. Texten är av den vanliga typen: hulfi:iarthi:kuml:tusi:aftiR:ia
fatbur:bruthur:sinuk:iftir... uttolkat som Rolf eller Rolva gjorde detta minnesmärke efter
Jarl? sin farbroder och efter ……
Av äldre gravstenar från kyrkogården har endast en, tillhörig Måns Abrahamsson,
bevarats. Stenen restes vid hustruns död 1698. Övriga personer som fått sina namn på
stenen har inte fått sina dödsår ifyllda. (text se bilaga)
Broocman och Widegren som skriver 1760 respektive 1817 kommenterar ett par gravstenar
på kyrkogården. Båda uppmärksammar en sten över smeden Anders Nilson ”som
är märkvärdig, därav att han varit stamfader till Linderothfamiljen i Varv”. Widegren
uppmärksammar dessutom gravvården över kyrkoherden Olaus Haqvini Scheningiensis
död 1625. Ingen av dessa gravstenar är i behåll idag.

Kyrkoherde Lindmarks grav i SÖ kvarteret. Lindmark var den kyrkoherde som
ansvarade för bygget av den nya kyrkan 1830–33. (Grav 292).
Från det tidiga 1800-talet och perioden strax efter den nya kyrkans uppförande finns en
grav kvar. Det är gravvården över den vid kyrkbygget tjänstgörande kyrkoherden
Lindmark. Den ingår i en serie med inte mindre än 6 kyrkoherdar, döda under 1800-
talet och begravda på rad vid västra kyrkogårdsmuren.
Förutom kyrkoherdarna finns ett tiotal ytterligare gravvårdar, främst i SV kvarteret, som
alla rests under 1800-talet. De flesta under århundradets sista årtionden.
Den äldsta kartan från 1642 visar kyrkan och kyrkogården omgiven av en mur.
Kyrkogårdens form och sannolikt också dess storlek är densamma som idag, förutom
den utbyggda norra delen. Äldre laga skifteskartan från 1835 visar en mur kring
kyrkogården. I samband med utbyggnadsplanerna 1934 diskuterades en eventuell
lösning med häckar mm, för det fall man inte skulle ha råd att uppföra mur i den nya
delen.

1934 beslöts att kyrkogården skulle utvidgas till dubbla storleken genom att utvidga
över åkern i norr. Utvidgningen hade inte skett ännu 1935 när ett flygfoto togs över
Vallerstads kyrka och kyrkogård. De äldsta gravarna i denna del av kyrkogården är från
1936.
Den nya kyrkogården började tas i bruk i slutet av 1930-talet. Den äldsta bevarade
graven är från 1936. Den tillhör den nya allmänna linje som etablerades i det nya NÖ
kvarteret.
Den ännu gällande gravkartan tillkom 1944.
1945 restes en kopia av Gottfrid Larssons skulptur såningsmannen på den nya
kyrkogården mitt för huvudingången och som blickfång från denna längst i norr.

Utbyggnaden av kyrkogården har gjort att det varit gott om plats på kyrkogården sedan
dess. Detta har i sin tur inneburit att många av de äldre gravvårdarna i södra delen
kunnat stå kvar eftersom de inte hindrat nybegravningar. På den norra kyrkogårdshalvan
finns fortfarande gott om utrymme.