
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tierp kn, VENDEL 3:1 VENDELS KYRKA

Anlaggning - Historik

Historik
I slutet av 1800-talet påträffades sydost om Vendels kyrka de rikt utrustade båtgravar, som gett namnet Vendeltid för den period av den nordiska folkvandringstiden som infaller ca 550-800 e.Kr. Kyrkan består av långhus med smalare, rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i söder. I norr finns en korsarm, den s.k. nykyrkan från 1700-talet, som har eget vapenhus. Kyrkan är murad i rött tegel och rikt smyckad med blinderingar. Nykyrkan är putsad och avfärgad i rött. Samtliga yttertak är spåntäckta. Kyrkan omges av en massiv bogårdsmur med höga stigluckor i söder och norr. I murens nordvästra hörn finns en kyrkbod från 1787. Sydost om kyrkogården finns det s.k. Vendelmonumentet, som restes 1937. På en höjd norr om kyrkogården står en klockstapel, som uppfördes 1734. Enligt S:t Erikslegenden invigdes kyrkan år 1310. Den bestod då av långhus med kor och sakristia. Sakristian, som är byggnadens äldsta del, uppfördes troligen under 1200-talets senare hälft. Förtagningar i södra långhusmuren visar att vapenhuset planerades redan när långhuset byggdes. I långhus och vapenhus fanns ursprungligen trätunnvalv, som ersattes med tegelvalv i mitten av 1400-talet. Tegelvalven i sakristia och kor är ursprungliga. Kyrkan hade ursprungligen en takryttare, som förstördes av blixten 1783. Som en pendang till vapenhuset fanns på långhusets norra sida ett sidokapell, som antagligen fungerat som helgonkor. Detta utrymme användes senare som gravkor för Kettslinge gård. Den medeltida utbyggnaden revs när nykyrkan uppfördes 1734-36. Nykyrkans vapenhus tillkom 1764. Kyrkans medeltida exteriör är mycket välbevarad. Fönstren förstorades 1736, varvid de smala och höga medeltidsfönstren förstördes. Vid samma tillfälle vitkalkades kyrkan invändigt. Interiören, som återställdes vid en restaurering 1930 under ledning av arkitekten Erik Fant, präglas främst av Johannes Iwans kalkmålningar från 1451-52. I sakristian finns även unggotisk dekormålning bevarad. Rester av 1300-talsdekor finns även på väggarna i långhus och vapenhus. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Historik

I slutet av 1800-talet påträffades sydost om Vendels kyrka de rikt utrustade båtgravar, som gett namnet Vendeltid för den period av den nordiska folkvandringstiden som infaller ca 550-800 e.Kr.

Kyrkan består av långhus med smalare, rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i söder. I norr finns en korsarm, den s.k. nykyrkan från 1700-talet, som har eget vapenhus. Kyrkan är murad i rött tegel och rikt smyckad med blinderingar. Nykyrkan är putsad och avfärgad i rött. Samtliga yttertak är spåntäckta.

Kyrkan omges av en massiv bogårdsmur med höga stigluckor i söder och norr. I murens nordvästra hörn finns en kyrkbod från 1787. Sydost om kyrkogården finns det s.k. Vendelmonumentet, som restes 1937. På en höjd norr om kyrkogården står en klockstapel, som uppfördes 1734.

Enligt S:t Erikslegenden invigdes kyrkan år 1310. Den bestod då av långhus med kor och sakristia. Sakristian, som är byggnadens äldsta del, uppfördes troligen under 1200-talets senare hälft. Förtagningar i södra långhusmuren visar att vapenhuset planerades redan när långhuset byggdes. I långhus och vapenhus fanns ursprungligen trätunnvalv, som ersattes med tegelvalv i mitten av 1400-talet. Tegelvalven i sakristia och kor är ursprungliga. Kyrkan hade ursprungligen en takryttare, som förstördes av blixten 1783.

Som en pendang till vapenhuset fanns på långhusets norra sida ett sidokapell, som antagligen fungerat som helgonkor. Detta utrymme användes senare som gravkor för Kettslinge gård. Den medeltida utbyggnaden revs när nykyrkan uppfördes 1734-36. Nykyrkans vapenhus tillkom 1764.

Kyrkans medeltida exteriör är mycket välbevarad. Fönstren förstorades 1736, varvid de smala och höga medeltidsfönstren förstördes. Vid samma tillfälle vitkalkades kyrkan invändigt. Interiören, som återställdes vid en restaurering 1930 under ledning av arkitekten Erik Fant, präglas främst av Johannes Iwans kalkmålningar från 1451-52. I sakristian finns även unggotisk dekormålning bevarad. Rester av 1300-talsdekor finns även på väggarna i långhus och vapenhus.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tierp kn, VENDEL 3:1 VENDELS KYRKA