Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Valdemarsvik kn, SNÄLLEBO 7:1 TRYSERUMS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek.

Den medeltida kyrkan i Tryserum ligger ca 7 kilometer väster om den nya kyrkan och är
idag en ruin. Kyrkbacken var omgärdad av en s.k. kyrkbalk, en timrad mur. Innanför
kyrkbalken stod ett klocktorn, kyrkogården hade träkors, stenhällar och järnkors, ett
flertal av järnkorsen förvaras idag i den nya kyrkan. Det skall också ha funnits små
träbyggnader över flera gravar och ett benhus. När greve Gustav Horn på Fogelvik blev
socknens patronus väcktes frågan om en ny kyrkobyggnad på en annan plats. År 1784
hölls den första gudstjänsten i den nya kyrkan och 1785 flyttades de Gyllenstiernska och
Hornska kistorna från gravkapellet i den gamla kyrkan till den nya. Graven
restaurerades 1947.

Det måste ha varit med stora kostnader och vidlyftigt arbete som det steniga området på
bergssluttningen i Snällebo boskapshage planerades och terrasserades till en användbar
kyrkogård. Marken till kyrkogården är enligt uppgift skänkt av släkten Klöfverskjöld
och en stor donatorsgrav i form av en ättehög med gjutjärnsurna finns söder om kyrkan.
Den första kyrkogården blev ganska snart för liten och utvidgades 1807-08. Enligt en
lantmäterikarta från 1845 är den gamla kyrkogårdens västra begränsning troligen
densamma som idag och i öster går begränsningen troligen mitt i dagens kvarter B och
C. Denna karta har även andra upplysningar: för själva kyrkogården står det att den har
vägar och ringmur. Söder om landsvägen finns, från väster, fattigstugeplan, kyrkoboden
och socknestugan. Dessutom är två kyrkvallar markerade, en norr om landsvägen och en
söder om landsvägen.

Kyrkogårdens skall i början av förra seklet haft en mängd små träkors i rader. Detta
framgår av ett odaterat fotografi på området öster om kyrkan. Även en del smidda
järnkors smyckade kyrkogården.

1929 påbörjas en utvidgning av kyrkogården. Även under 1960-talet utvidgas
kyrkogården och då mot norr. Den äldre stenmuren i gamla kyrkogårdens nordgräns
utnyttjades som stödmur. På grund av att man ville få ut så många gravplatser som
möjligt, 276 enkelgravar, bestämdes att de nya gångarna skulle bli gräsgångar och
gravarna gräsgravar i samma plan som gångarna. Vegetationens bestod främst av häckar
som bildade hägnader och en inramning av området i sin helhet och en bakgrund för
varje gravlinje i den nyanlagda delen av kyrkogården. Liksom de flesta kyrkogårdar i
Östergötland har kyrkogården i Tryserum haft en ytbeläggning av grus under en period.
Före 1970 började kyrkogården gräsbesås.