Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sundsvall kn, VÄSTERMALM 1:2 M.FL. GUSTAV ADOLFS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - GUSTAF ADOLF

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1471, år 1900: 14831, år 1995: 20454

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen bildades 1624 ur Selånger. Mellan 1624 och 1822 pastorat med Selånger, 1822-47 eget, sedan 1847 med Skönsmon.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i stadskärnan på en höjd på södra stranden av Selångersån nära mynningen i Sundsvallsfjärden. Omgivningen består av skolor, tingshus och andra offentliga byggnader.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Träkyrka från början av 1630-talet. Liten byggnad utan torn, med brant takresning. Ingång i väster.

II: 1654 byggdes en ny kyrka vid Stadstjärnen, delvis med återanvändande av den äldre kyrkans virke. Rödmålad träkyrka med rektangulär form, sakristia i nordost.

III: 1737-1753 byggdes ännu en ny kyrka med åttkantig plan, sakristia i nordost och en utbyggnad i sydost som fungerade som lillkyrka. Byggandet inleddes av Anders Romberg och fullföljdes av Daniel Hagman efter ritningar signerade av Carl Hårleman. 1797 byggdes ett torn mot väster, ritat av Simon Geting. Denna kyrka brann ned 1888 med i stort sett alla inventarier.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - IV: På samma plats som III uppfördes mellan 1891 och 1894 en kyrka i nygotik med Gustaf Hermansson som arkitekt. Byggnad med i form av en treskeppig basilika med försträvningar och polygonalt kor, ursprungligen med tre mindre kapell anslutna. Korta, breda korsarmar och i väster ett torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör i rött fasadtegel. Tornet har fyra små hörntorn och spetsiga gavelfält på tornhuven. Takryttare över korsmitten. Plåttäckt tak. Vid ombyggnad och renovering av kyrkan 1952 under Erik Lundbergs ledning, förändrades exteriören bland annat genom att tre små kapell och tvärskeppets trappgavlar togs bort. Ingång i väster och i korsarmarna. Interiören är i allt väsentligt nygotiskt präglad. Kyrkorummet avdelas i tre skepp genom knippepelare i blottat tegel, medan väggfält och valvkappor är putsade och försedda med dekormålningar. I samband med 1952 års förändringar genomgick även interiören stora förändringar, bl.a. genom en ljusare färgsättning, förvärv av en ny skulpturgrupp av Ivar Lindekranz till koret och en ny predikstol (det ursprungliga ljudtaket behölls men förenklades). Delar av den gamla altartavlan flyttades till dopkoret i söder. Kyrkan brandskadades 1989, varefter interiören ommålades och bl.a. ett nytt altare anskaffades. Orgelfasaden som är byggd 1992 är utförd efter utseendet på 1894 års orgelfasad.


Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998; rev. 2008.