Stäng fönster Krokom kn, OFFERDALS PRÄSTBORD 2:1 OFFERDALS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Offerdals kyrka är högt belägen vid Hällsjön med vidsträckt utsikt. Den medeltida kyrkan hade utvidgats och ombyggts vid 1600-talets slut men befanns alltför trång vid 1700-talets mitt, varför ny- eller ombyggnad diskuterades. 1762 togs ett beslut att förlänga den gamla kyrkan. Två år senare antogs istället den anlitade byggmästaren Pehr Olofssons förslag att utvidga både på längden och bredden. Den gamla kyrkan revsd ner utom det sydvästra hörnet. Grund till en ny tornlös kyrka lades i oktober 1766 och året därpå uppfördes en ny kyrka tre gånger så stor som den tidigare. Invigningen förrättades den 17 juli 1768. Tornet byggt 1814. Som författare till tornritningen stod ursprungligen Joh. Chr. Loëll, ritningen dock lätt omarbetad av Axel Almfelt vid granskningen på ÖIÄ. Grindar från 1839 utförda av Simon Persson i Bångåsen. PLAN OCH MATERIAL- Rektangulär kyrkobyggnad med kor av samma bredd i öster och sakristia på norra sidan om koret. Torn i väster med huvudingång. Sydportal till koret samt senare upptagen ingång till sakristian från norr. Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Gavelspetsarna är resta i stående timmer. Äldre murverk i sydöstra hörnet. Fasaderna, även träpartierna, slätputsade och avfärgade i vitt, sockeln cementstruken. Taket är belagt med kopparplåt. EXTERIÖR - Exteriören är kraftigt förändrad sedan byggnadstiden. Ursprungligen byggdes en tornlös kyrka (klockstapeln var byggd så sent som 1755) med högt valmat spåntak med två fall. Vid "västgaveln" skulle enligt uppgift ha funnits en rund utbyggnad. Ursprungsritning saknas tilll 1700-talets kyrka. 1814 syntes utbyggnaden ha ersatts med ett vidbyggt torn, uppfört i något förenklad form efter ämbetets omarbetade förslag. 1868-70 ombyggdes tornavslutningen och kyrkans tak sänktes och förvandlades till ett enkelt sadeltak. Sakristian har förändrats och ombyggts ett flertal gånger. Nya ytterdörrar och ny takbeklädnad. I sydportalen satt till 1904 en äldre snidad dörr, utförd av Gregorius Raaf 1694 med skulpturer av Petter Blom från 1715. Dörren övertogs från den gamla kyrkan, den har numera sin plats inne i kyrkan. INTERIÖR - Med undantag av bänkinredningen präglas interiören av jämtländsk inredningskonst av hög kvalitet, skapad av dåtidens främsta lokala konstnärer. En av länets bäst bevarade 1700-talskyrkor interiört sett. Det ljusa kyrkorummet har ett något förhöjt korparti, vitputsade väggar med blågrå taklist. Spegeltaket i trä har en mörkare blå spegel i det plana ljusblå mittpartiet inom en vit profilerad ram, hålkäl laserade i ljust rosa. Vid kyrkans invigning överfördes den äldre kyrkans inventarier. 1784 utförde Johan Edler d. ä. den skulpturala omfattningen till den dåvrarande altartavlan målad 1693 av Petter Sabel med motivet "Nattvardens instiftande". Denna ersattes 1801 av den nuvarande, målad av Pehr Sundin, som består av dels "Kristi nedtagande från korset", dels en predella med "De tre vise männens hyllning". Altaruppställningen målades och förgylldes samt omgavs med skenarkitektur och draperimålning 1793 av Jonas Wagenius. Den senare hade även 1787 förgyllt och stofferat predikstolen, utförd av Edler d.ä.1783. Även på väggen bakom och vid predikstolen finns Wagenius´ skenarkitektur och draperimålning, den senare i blått. Innanför altarringen fanns från början ett äldre skrank som omgärdade prästens upphöjda plats. Dopängel från 1718 av Petter Blom. Öppen bänkinredning i nygotisk stil från 1904 ritad av Axel Lindegren. Ursprungligen sluten bänkinredning med framför de främsta bänkraderna genombrutna skärmar med fyra låga pelare med förgyllt bildhuggeriarbete. Den nuvarande orgelläktarens tillkomsttid är osäker. Utformningen stämmer dock med 1828 års beskrivning. Den ursprungliga orgeln byggd 1753 av Carl Holm, Uppsala, övertogs från den äldre kyrkan. Nuvarande orgelfasad tillhör 1882 års orgel, orgelverket byggt 1853. På sydväggen finns rester av muralmålningar från slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet framtagna. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
