Stäng fönster Borgholm kn, RÄPPLINGE 16:6 RÄPPLINGE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Platsen där Räpplinge kyrka står idag har fungerat som begravningsplats i området under en lång tid. Intill kyrkogården, i sydost, ligger ett vikingatida gravfält där de döda begravts obrända. Kanske valde de första kristna i socknen att överta en äldre, hednisk kultplats när de byggde sin kyrka. Hur den medeltida kyrkogården, tillhörande den första kristna kyrkan på platsen, såg ut vet vi idag inte. Under 1600-talet murades den så kallade Kärrgraven upp på kyrkogården. Det är en gravtumba vilken hyser stoftet av häradshövdingen Zak Roth död 1663. År 1706 förnyas eller repareras en klockstapel, var den stod är okänt men den bör ha uppförts någon gång under 1600-talet. Klockorna hängde i stapeln fram till 1820. Ett benhus uppfördes år 1751 för att hysa alla ben som grävdes upp vid gravgrävningar. Men var benhuset var beläget vet vi inte. N I Löfgren gör år 1823 en avritning av kyrkan från sydväst. Han ritade då av stigluckorna i söder och väster. Han avbildar dem med tak och portar. Portarna skulle, enligt uppgift, hållas låsta under vardagarna, så att inte betande djur, framförallt grisar, skulle kunna komma in på kyrkogården. På Löfgrens teckning ser man, på södra sidan av kyrkan, ett gravhus sticka upp ovanför kyrkogårdsmuren. Det var en murad grav under trätak som fanns kvar ännu 1832. Den tillhörde Vallentin Vogel, som begravdes 1689. Hans hustru Christina Vogel skänkte en silverkanna, ej bevarad, till kyrkan mot att gravhusets tak skulle tjäras varje gång kyrkans tak tjärades. Församlingen vände sig år 1924 till kulturhistoriska byrån i Stockholm för att få förslag på lämpliga arkitekter som skulle kunna göra en plan för att ordna upp kyrkogården. Man föreslog Sven Markelius och C O Hallström, båda Stockholm, samt M Wernstedt, Göteborg. Att något gjordes framgår av en tidningsartikel i Barometern 1933. Arbetet ska ha inneburit en radikal och målmedveten planering av kyrkogården men vad det konkret innebar är inte känt. I artikeln sägs också att man särskilt månat om gravvårdar som tillverkats lokalt i kalksten. Vid den här tiden var gravkvarteren insådda med gräs. Eftersom bergrunden går högt hade gravplatser och rabatter fått sprängas fram. Utmed gångarna var rosenrabatter planterade. Gravkullar hade avskaffats men det fanns exempel på att gravplatser omgärdades av rosor. Väster om kyrkan fanns ett område som man kallar för nya kyrkogården. Här har bara ett fåtal platser tagits i bruk, möjligen gjordes utvidgningen i samband med omläggningen. En av gravplatserna där var belagd med kalkstensflisor. På en av flisorna var den dödes persondata angiven. Mitt på gravplatsen fanns en rabatt i form av ett kors. Här planterades vita penséer. Landsantikvarien Manne Hofrén undersökte år 1929 rester av den gamla kyrkans norra mur och den norr där om liggande sakristian. På initiativ av Ivar Hylander skickade Växjö stift 1949 ut en frågelista angående församlingarnas kyrkogårdar. Räpplinge församling var en av dem som svarade på frågorna. Genom svaren får vi veta att inga gravsättningar inne kyrkan hade gjorts sedan den nya kyrkan byggdes 1802. Det fanns dock flera gravstenar inlagda som golv i kyrkan och de skyddades vid den här tiden av brädgolv. Några gamla gravvårdar hade också hängts upp i vapenhuset. Vidare berättas att kyrkogården omgärdades av en mur och att det vid den norra ingången fanns en stiglucka. Trädkransen intill muren bestod av askar och almar. Ingen utvidgning var känd. Det fanns inget särskilt område för linjegravar och kyrkogården var inte indelad efter bysamfälligheter. Flera gravkullar var överväxta med murgröna men under senare år hade flera tagits bort. En gravvård fick vara högst 1,2 meter och skulle ha en inskription med persondata. Det vanligaste materialet var granit eller kalksten. Under 1960- och 1970-talet genomgick Räpplinge kyrkogård de förändringar som många kyrkogårdar gjorde i mitten av 1900-talet. Då togs omgärdningarna runt gravplatserna bort och grusplanerna såddes in med gräs. Detta gjordes för att rationalisera arbetet på kyrkogården. På kyrkans nordvästra sida låg en redskaps- och likvagnsbod. Den ska ha byggts under senare tid men när är inte känt. År 1966 revs boden och en ny uppfördes utanför kyrkogårdsmuren i öster. Ritningarna gjordes av arkitekt Sigge Ullén, Karlskrona. För att förbinda boden och kyrkogården gjordes en öppning i kyrkogårdsmurens östra. Ytterligare en förändring i kyrkogårdsmuren gjordes år 1975. Den västra delen av muren lades då om och drogs längre in mot kyrkogården. Arbetet gjordes eftersom landsvägen skulle få en ny sträckning. År 1976 besiktigades gravtumborna på kyrkogården. Man föreslog då ett antal åtgärder bl.a. att täcka över den ena. Det hela ger intryck av att inget gjordes för redan 1984 görs en ny besiktning. Det är oklart om något gjordes även denna gång. År 1992 gjorde stenkonservator Karl-Gustaf Eliassson, Stenkultur AB en besiktning av tumborna. Vid det här laget är en av gravtumbornas hällar fördärvad och den andra krävde omfattande och akuta åtgärder för att kunna räddas. 1993 levererades en ny häll, till hällen längst bort från kyrkan, av firma Ölandssten. Ärendet var avslutat 1994. Konserveringen har dock inte kunnat hejda förfallet. År 2000 beslutades det att täckning av den av tumborna som inte fick en ny häll vid renoveringen 1993 ska göras vintertid. Förslag till täckning togs fram av fornvårdstekniker Jochen Kuhne och kyrkvaktmästare Lars Packalén. På 1970-80-talen belades de grusade gångarna med kalksten. År 1989 uppfördes kyrkstugan utan för kyrkogården, intill redskapsboden, i dess sydvästra hörn. Församlingen fick år 1992 tillstånd att anlägga en minneslund. Ritningen till minneslunden gjordes av arkitekt Peter Berglund, Gröna rummet, Kalmar. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boström. Ragnhild. Räpplinge kyrka. En bok om Räpplinge. Räpplinge hembygdsförening. Borgholm 1990 Edling- Arnell. Ingegerd. En levande forntida bygd. En bok om Räpplinge. Räpplinge hembygdsförening. Borgholm 1990. Edling- Arnell. Ingegerd och Kjell-Håkan Arnell. Red. Beskow M Räpplinge socken. Ölands järnåldersgravfält. Volym I. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Kalmar 1987 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Håkansson. Gunnar. Öländska personminnen. Göteborg. 1942 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se www.judiska-museet.a.se/utstallningar/sternverdunkelung2_lotte.stm Muntliga uppgifter kyrkovaktmästare Tommy Olsson |
