Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, RÄPPLINGE 16:6 RÄPPLINGE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Platsen där Räpplinge kyrka står idag har fungerat som begravningsplats i området under en
lång tid. Intill kyrkogården, i sydost, ligger ett vikingatida gravfält där de döda begravts
obrända. Kanske valde de första kristna i socknen att överta en äldre, hednisk kultplats när de
byggde sin kyrka. Hur den medeltida kyrkogården, tillhörande den första kristna kyrkan på
platsen, såg ut vet vi idag inte.

Under 1600-talet murades den så kallade Kärrgraven upp på kyrkogården. Det är en
gravtumba vilken hyser stoftet av häradshövdingen Zak Roth död 1663.

År 1706 förnyas eller repareras en klockstapel, var den stod är okänt men den bör ha uppförts
någon gång under 1600-talet. Klockorna hängde i stapeln fram till 1820. Ett benhus uppfördes
år 1751 för att hysa alla ben som grävdes upp vid gravgrävningar. Men var benhuset var
beläget vet vi inte.

N I Löfgren gör år 1823 en avritning av kyrkan från sydväst. Han ritade då av stigluckorna i
söder och väster. Han avbildar dem med tak och portar. Portarna skulle, enligt uppgift, hållas
låsta under vardagarna, så att inte betande djur, framförallt grisar, skulle kunna komma in på
kyrkogården. På Löfgrens teckning ser man, på södra sidan av kyrkan, ett gravhus sticka upp
ovanför kyrkogårdsmuren. Det var en murad grav under trätak som fanns kvar ännu 1832.
Den tillhörde Vallentin Vogel, som begravdes 1689. Hans hustru Christina Vogel skänkte en
silverkanna, ej bevarad, till kyrkan mot att gravhusets tak skulle tjäras varje gång kyrkans tak
tjärades.

Församlingen vände sig år 1924 till kulturhistoriska byrån i Stockholm för att få förslag på
lämpliga arkitekter som skulle kunna göra en plan för att ordna upp kyrkogården. Man
föreslog Sven Markelius och C O Hallström, båda Stockholm, samt M Wernstedt, Göteborg.
Att något gjordes framgår av en tidningsartikel i Barometern 1933. Arbetet ska ha inneburit
en radikal och målmedveten planering av kyrkogården men vad det konkret innebar är inte
känt. I artikeln sägs också att man särskilt månat om gravvårdar som tillverkats lokalt i
kalksten. Vid den här tiden var gravkvarteren insådda med gräs. Eftersom bergrunden går
högt hade gravplatser och rabatter fått sprängas fram. Utmed gångarna var rosenrabatter
planterade. Gravkullar hade avskaffats men det fanns exempel på att gravplatser omgärdades
av rosor. Väster om kyrkan fanns ett område som man kallar för nya kyrkogården. Här har
bara ett fåtal platser tagits i bruk, möjligen gjordes utvidgningen i samband med
omläggningen. En av gravplatserna där var belagd med kalkstensflisor. På en av flisorna var
den dödes persondata angiven. Mitt på gravplatsen fanns en rabatt i form av ett kors. Här
planterades vita penséer.

Landsantikvarien Manne Hofrén undersökte år 1929 rester av den gamla kyrkans norra mur
och den norr där om liggande sakristian.

På initiativ av Ivar Hylander skickade Växjö stift 1949 ut en frågelista angående
församlingarnas kyrkogårdar. Räpplinge församling var en av dem som svarade på frågorna.
Genom svaren får vi veta att inga gravsättningar inne kyrkan hade gjorts sedan den nya
kyrkan byggdes 1802. Det fanns dock flera gravstenar inlagda som golv i kyrkan och de
skyddades vid den här tiden av brädgolv. Några gamla gravvårdar hade också hängts upp i
vapenhuset. Vidare berättas att kyrkogården omgärdades av en mur och att det vid den norra
ingången fanns en stiglucka. Trädkransen intill muren bestod av askar och almar. Ingen
utvidgning var känd. Det fanns inget särskilt område för linjegravar och kyrkogården var inte
indelad efter bysamfälligheter. Flera gravkullar var överväxta med murgröna men under
senare år hade flera tagits bort. En gravvård fick vara högst 1,2 meter och skulle ha en
inskription med persondata. Det vanligaste materialet var granit eller kalksten.

Under 1960- och 1970-talet genomgick Räpplinge kyrkogård de förändringar som många
kyrkogårdar gjorde i mitten av 1900-talet. Då togs omgärdningarna runt gravplatserna bort
och grusplanerna såddes in med gräs. Detta gjordes för att rationalisera arbetet på
kyrkogården.

På kyrkans nordvästra sida låg en redskaps- och likvagnsbod. Den ska ha byggts under senare
tid men när är inte känt. År 1966 revs boden och en ny uppfördes utanför kyrkogårdsmuren i
öster. Ritningarna gjordes av arkitekt Sigge Ullén, Karlskrona. För att förbinda boden och
kyrkogården gjordes en öppning i kyrkogårdsmurens östra. Ytterligare en förändring i
kyrkogårdsmuren gjordes år 1975. Den västra delen av muren lades då om och drogs längre in
mot kyrkogården. Arbetet gjordes eftersom landsvägen skulle få en ny sträckning.

År 1976 besiktigades gravtumborna på kyrkogården. Man föreslog då ett antal åtgärder bl.a.
att täcka över den ena. Det hela ger intryck av att inget gjordes för redan 1984 görs en ny
besiktning. Det är oklart om något gjordes även denna gång. År 1992 gjorde stenkonservator
Karl-Gustaf Eliassson, Stenkultur AB en besiktning av tumborna. Vid det här laget är en av
gravtumbornas hällar fördärvad och den andra krävde omfattande och akuta åtgärder för att
kunna räddas. 1993 levererades en ny häll, till hällen längst bort från kyrkan, av firma
Ölandssten. Ärendet var avslutat 1994. Konserveringen har dock inte kunnat hejda förfallet.
År 2000 beslutades det att täckning av den av tumborna som inte fick en ny häll vid
renoveringen 1993 ska göras vintertid. Förslag till täckning togs fram av fornvårdstekniker
Jochen Kuhne och kyrkvaktmästare Lars Packalén.

På 1970-80-talen belades de grusade gångarna med kalksten. År 1989 uppfördes kyrkstugan
utan för kyrkogården, intill redskapsboden, i dess sydvästra hörn. Församlingen fick år 1992
tillstånd att anlägga en minneslund. Ritningen till minneslunden gjordes av arkitekt Peter
Berglund, Gröna rummet, Kalmar.


ARKIV OCH LITTERATUR
Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet
Kalmar läns museums topografiska arkiv
Lantmäteriet
Boström. Ragnhild. Räpplinge kyrka. En bok om Räpplinge. Räpplinge hembygdsförening.
Borgholm 1990
Edling- Arnell. Ingegerd. En levande forntida bygd. En bok om Räpplinge. Räpplinge
hembygdsförening. Borgholm 1990.
Edling- Arnell. Ingegerd och Kjell-Håkan Arnell. Red. Beskow M Räpplinge socken. Ölands
järnåldersgravfält. Volym I. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Kalmar
1987
Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm
2001
Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län.
Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985
Håkansson. Gunnar. Öländska personminnen. Göteborg. 1942
Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972
Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999
Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland.
Stockholm 1983
Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996
Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se
www.judiska-museet.a.se/utstallningar/sternverdunkelung2_lotte.stm
Muntliga uppgifter kyrkovaktmästare Tommy Olsson