Stäng fönster Eskilstuna kn, JÄDERSBY 6:1 JÄDERS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - KAFJÄDEN BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1480, år 1900: 1694, år 1995: 848 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Uppgått 1994 i nybildade Kafjärden. Befolkningstalen avser Jäder. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid Mälaren och således i regionen Mälarbygd. Kyrkan ligger i ett dominerande läge på en öst-västlig höjdsträckning i ett landskap som präglas av gods och storgårdar. Fragment av tidig gravvård av så kallad Eskilstunatyp har påträffats i anslutning till kyrkan. Cirka 1400 meter öster om kyrkan ligger den nuvarande prästgården byggd 1862. Bland prästgårdsbyggnaderna finns en senmedeltida tiondebod byggd i tegel i två våningar samt en länga från 1860 som tidigare innehöll stall, förråd, sockenmagasin och fähus. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus, ett rakt avslutat kor av samma bredd i öster, sakristia i norr, gravkor som symmetrisk pendang i söder, vapenhus i söder samt torn i väster. I: Delar av den norra långhusmuren torde härröra från den ursprungliga kyrkan, uppförd under 1100-talet. Sekundärt inmurad i västra fasaden sitter en relief i kalksten med ett lejon. Stenen har troligen tillhört en portalomfattning från 1100-tal. II: Troligtvis under 1200-talet utvidgades kyrkan mot söder och väster och gavs formen av en salkyrka, med sedermera rivna vapenhus både i söder och i norr samt sakristia i norr. Mot slutet av 1400-talet uppfördes tornet och ett nytt vapenhus. Kyrkan fick i det inre tre stjärnvalv. På Axel Oxenstiernas initiativ tillkom 1642-43 östkoret med underliggande gravvalv samt 1651-52 nuvarande vapenhus och en sakristia som ersatte den medeltida sakristian. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.ä. och byggmästare Herman Florentz. 1659 uppfördes det Braheska gravkoret. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna, i tegel och delvis natursten, genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. De höga sadeltaken är skifferklädda. Tornet kröns av en spira i flera avsatser uppförd 1880 efter Helgo Zettervalls ritningar. Kyrkan räknas som ett av landets främsta verk från renässansen. I exteriören märks tornets blinderingar och andra detaljer men kyrkans yttre präglas främst av de rika gaveldekorationerna i sandsten från 1640- och 1650-talen, utförda av Jost Henne och Heinrich Wilhelm. Interiören nås genom praktfulla portaler i vapenhuset och i väster. De putsade och vitkalkade väggarna och valven ger kyrkorummet en enhetlig prägel. Valven är dels senmedeltida, dels från mitten av 1600-talet. Östpartiets prägel av centralkyrka är inte lika markerad i det inre; här råder en sengotisk rumsgestaltning med betoning av längdriktningen. Kyrkan är rik på gravminnen, däribland flera stora epitafier från 1600-talets mitt utförda av Heinrich Wilhelm. Det senmedeltida altarskåpet är ett av landets förnämsta Brüsselskåp. Målningarna på flyglarna är utförda av Jan van Coninxloo och skulpturerna härstammar från Jan Bormans verkstad. Ursprungligen var skåpet uppställt i Stockholms Storkyrka. Predikstolen, utförd av Hans Öhlmann, sattes upp i kyrkan 1654. Vid en restaurering 1969-70 under arkitekt Åke Porne anordnades ett kapprum och ett mottagningsrum under läktaren i väster. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
