Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY INNERSTADEN 1:1 M.FL. KV ÖSTERMUR 14

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 14 - Fastigheten Östermur 14 är belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande till Norra Murgatan i väster och till ringmuren i öster. Den nordöstra delen utgörs av ett murtorn. Fastigheten fick sin nuvarande tomtgräns då kvarteret planlades under 1780-talet. Tidigare benämndes tomten Klinteroten IV:174. Den var enligt husklassifikationen från 1785 bebyggd med ett trähus med brädtak och var, liksom huset på Östermur 13, värderad dubbelt så högt som övriga omkringliggande byggnader från den här tiden.
Trähuset i husklassifikationen motsvarar den befintliga huvudbyggnaden, ett reveterat bostadshus i skiftesverksteknik med ett plåttäckt sadeltak. 1910 gjordes en låg tillbyggnad mot bostadshusets östra sida, längs den norra fastighetsgränsen, innehållande farstu, badrum och tvättstuga.
Murtornet har nertill kompletterats med tak och en vägg mot väster. När detta gjordes är oklart, men troligen skedde det under 1600- eller 1700-talet. Vid slutet av 1800-talet bedrevs slakteri i murtornsbyggnaden. Idag används den som förråd.
Fastighetens gårdsrum avskärmas ut mot gatan via en svart körport med locklistpanel och överliggare. Även mot grannfastigheterna i norr och söder avgränsas fastigheten med murar. Mot öster utgör ringmuren med murtornet ett stämningsskapande inslag i gårdsmiljön. Trädgården är gräsbevuxen och har planteringar i rabatter samt ett fruktträd. Gårdsrummet är bitvis belagt med kalkstensflis och singel. Intill ringmuren finns en kalkstensmur till en terrasserad rabatt.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512