Stäng fönster Eskilstuna kn, TORSHÄLLA 5:16 TORSHÄLLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - TORSHÄLLA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 502, år 1900: 1893, år 1995: 8450 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i den gamla delen av tätorten på västra sidan om Torshällaån omgiven av offentliga byggnader. Området utgör riksintresse. I socknen ligger ruinerna av den troligen tidigt övergivna Ekeby kyrka, tolkad som annex till Torshälla kyrka. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten med treskeppigt långhus, ett smalare, rakslutet kor, ytterligare en smalare utbyggnad i öster (kor i den äldsta kyrkan), torn i väster, samt vapenhus och sakristia på långhusets södra respektive norra sida. I: I öster kvarstår den äldsta kyrkan från 1100-talet, bestående av långhus och smalare, rakslutet kor. II: Under 1320-talet nybyggdes kyrkan genom att ett stort treskeppigt långhus lades till det förutvarande långhuset, som därigenom blev kor. Det gamla koret stängdes senare av med en tegelmur. Troligen mot mitten av 1400-talet tillkom det befintliga tornet, uppfört i tegel, och ett vapenhus i sydväst, vilket dock revs 1827. På en teckning från 1686 syns ett litet gravkor i vinkeln mellan korets södra sida och långhuset. Troligen var detta byggt för Reinhold Rademacher. En uppmätningsritning från 1786 har inte med denna utbyggnad som därför bör vara riven innan dess. 1911-12 uppfördes ett pannrum i tegel på norra sidan kring en medeltida strävpelare. Detta utrymme används nu som sakristia. Vid en restaurering 1967 under ledning av Ove Hidemark och Göran Månsson uppfördes det nuvarande vapenhuset, likaså i tegel. Pannrummet i norr inreddes för att kunna användas som sakristia, till denna kommer man genom den tidigare igenmurade medeltida norra portalen som efter Hidemarks och Månssons förslag rekonstruerades till ursprungligt skick. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Sadeltak över alla delar utom sakristian som har pulpettak. Efter en brand 1873 som förstörde tak, takstolar och tornspira, genomfördes 1875-76 en restaurering efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Då fick kyrkans tak en lägre resning och tornet sina nuvarande trappgavlar. Utefter murkrönet lades dekorativa tegelfriser. Ingång i väster och söder, via torn och vapenhus. Kyrkorummet är helt övervälvt. Koret fick valv senast under 1460-talet medan långhuset välvdes mot slutet av 1400-talet. Vid en restaurering 1911 -12 under ledning av Sigurd Curman och Sigurd Wallin, tog man fram målningar i korets östliga valv och på väggarna, vilka hör till den period när valven slogs. Målningarna har tillskrivits Albertus pictors verkstad. I det västra korvalvet finns målningar som på stilkritiska grunder förts till den målare som signerat målningarna i Glanshammars kyrka 1589, Anders Iordansson Ryttare. Predikstolen som sattes upp 1642 är utförd av Michael Rechner i Strängnäs. På altaret står en målning av Axel Törneman från 1912. Vid en restaurering 1999 under ledning av Ove Hidemark återfick altaret sin gamla plats mot korets östra vägg. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
