Stäng fönster Härnösand kn, ÖN 2:48 HÄRNÖSANDS DOMKYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - HÄRNÖSANDS DOMKYRKOFÖRSAMLING BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2053, år 1900: 8310, år 1995: 16796 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, Härnö, omtalad 1374 (Styffe). 1586 bröts socknen ut ur Härnö, som sedan upphört. LÄGE OCH OMGIVNING - Staden Härnösand grundades 1585. Kyrkan ligger på en höjd i den östra delen av staden omgiven av rådhus, stadshus, biskopsgård och andra offentliga byggnader. RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, som troligen var medeltida, låg inte långt från Kapellberget. Kyrkans utformning är i övrigt okänd. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING Den murade kyrkan består av treskeppigt långhus, korsarmar med inbyggnader bl.a. för sakristia i norr, halvrunt korutsprång i öster, torn över korsmitten samt dubbeltorn i väster. II: En kyrka av sten påbörjades troligen kort tid efter det att staden grundats 1585. På 1640-talet fanns en rektangulär stenkyrka med de ungefärliga måtten 12 x 32 meter, som nu blev domkyrka. På 1680-talet utvidgades kyrkan med en korsarm mot norr. Den brändes av ryssarna 1721 men återinvigdes ett år senare. Dess norra mur ingår förmodligen i den nuvarande domkyrkans sydmur. III: Den nuvarande planformen tillkom vid nybyggnad 1842-46 under ledning av byggmästare Anders Magnus Atterberg, Stockholm, efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västfasaden pryds av en kolonnburen fronton, vars omgivande sidopartier kröns av öppna lanterniner. Mittornet är åttkantigt och bär en kupol med lanternin och spira. Koret har tätt sittande rundbågiga fönster och får överljus genom en liten lanternin. I väster finns tre ingångar och i tvärskeppets östmur ytterligare två. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt och portalerna har kalkstensomfattningar. I kyrkorummet skiljer kolonnburna arkadbågar mittskeppet från de till hälften så breda sidoskeppen. Mittskeppet täcks av ett tunnvalv och sidoskeppen av plana innertak. Läktare löper över sidoskeppen och genom tvärskeppet. Den konvexa orgelläktaren bärs av två par kolonner. Tunnvalvet och korets halvkupol pryds av dekor i stuck och målning, ritad 1895 av Agi Lindegren, som också ritat den öppna bänkinredningen. Medaljongerna i korkupolen målades 1905 av Caleb Althin och figurscenerna i tunnvalvet 1934 av Gunnar Torhamn. Kyrkorummet har genomgått stora restaureringar under 1895-97 av Agi Lindegren och Albert Thurdin, 1934-35 av David Frykholm och 1974-75 av Tor Dal, vilka främst rört utsmyckning, fast inredning och färgsättning. Ursprungligen var kyrkans inre klassicistiskt osmyckat, med ett stort kors med svepduk och törnekrans som altarprydnad. Den nuvarande altaruppsatsen från 1934 innehåller delar från den gamla domkyrkans altaruppsats och predikstol, snidade 1728 av Petter Norberg och Petter Fors. Altartavlan från 1700-talet är målad av David von Cöln, och även de flankerande skulpturerna av Fides och Caritas, troligen huggna av Magnus Gran, kommer från den gamla kyrkan. Predikstolen är gjord för den nya kyrkan av J P Jansson och L Norrman efter ritningar från ÖIÄ. Orgelfasaden från 1745 av Magnus Granlund justerades 1845 av Johan Gustaf Ek. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998. |
