Stäng fönster Motala kn, FIVELSTAD 13:1 FIVELSTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården i Fivelstad sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Ett flertal medeltida gravvårdar har också bevarats. De flesta har också publicerats av Sune Ljungqvist i hans artikel ”Gravstensstudier i Fivelstad” (Ljungstedt 1982). I vapenhuset förvaras ett antal äldre gravvårdar, de flesta infattade i golvet. Äldst är de fragment av så kallade eskiltunakistor (Ljungstedt nr 1 och 2), en typ av gravmonument från den första kristna tiden i landet, uppkallade efter ett fynd i Eskilstuna men betydligt vanligare i Östergötland, särskilt i Vadstenatrakten. Kistorna har från början sannolikt stått ute på kyrkogården. Fragmenten kommer från en gavel respektive ett kistlock. Båda har endast ornamentik och saknar runor. Gavelfragmentet är försett med ett litet kristet kors. Det lilla fragmentet som hittades 1994 är troligen ett fragment av ett kistlock. Det är försett med liljeornament och sju hela och en fragmentarisk runa, sannolikt ett u. Text; u.knut.fath…. dvs ….u.knut.fath… Knut fad(er sin). Samtliga fragment kan dateras till 1000-talets senare del och indikerar att kyrkogården funnits redan då. Den stavkorshäll som också finns i vapenhuset kommer från en liknande men något senare kista, till vilken den utgjort locket. Stavkorshällarna räknas som en övergångsform mellan eskilstunakistor och senare medeltida gravtumbor och dateras vanligen till 11- eller 1200-tal. De är relativt ovanliga i Östergötland och är bara kända i sju exemplar, varav tre från Söderköping. Den aktuella hällen är omhuggen kring år 1600 och försedd med ny text. Möjligen finns rester efter en äldre text i form av på runstensmaner parvis sittande punkter. Till de senare omhuggningsresterna hör också inskriptionen IHS samt en vapensköld. Infattade i vapenhusets golv är också två större gravstenar från slutet av 1500-talet i tidstypisk renässansstil. Den äldre av dessa (Ljungstedt nr 5) är lagd över kyrkoherden Magnus Johannis död 1582. Den yngre hällen (Ljungstedt nr 6) är lagd över hustrun Sigrid Elefsdotter från socknens enda säteri, Räfsjö. Sigrid dog 1594 och tillhörde den ursprungligen norska adliga ätt som senare skulle få namnet Jacobsköld (3 musselskal i vapnet). Fram till 1700-talet fanns en gravsten tillhörande Sigrids sonson, död i Reval 1611, i behåll i Fivelstads kyrka, på vilken detta vapen fanns inristat. En kalkstensgravhäll från 1602 (Ljungstedt nr 4) har ursprungligen varit avsedd att stå på kyrkogården och har därmed tillhört den äldsta generationen av stenar av denna typ. Sannolikt när den inpassades i golvet har toppen på stenen slagits av. Texten är svårbegriplig då den är starkt förkortad. Ljungstedt utläser namnen Anders Engemarson och Anna Ollersdotter förutom årtalet 1602 och en bön om salig uppståndelse. I vapenhuset finns också en något yngre sten i klassisk 1600-tals stil vilken ursprungligen legat i kyrkgolvet (Ljungstedt nr 7). Den är lagd över Lars Anderson, Offe Person och Brita Larsdotter från Sund 1661. Männen var i tur och ordning makar till Brita och ryttare vid Östgöta kavalleriregemente. Äldst av de stenar som står på kyrkogården är en liten kalkstensvård rest 1603, i inventeringen numrerad som undanställd vård, löpnummer 6 (Ljungstedt nr 9). Framsidan pryds av tre rundbågar, varav den mittersta är något högre än de andra. Inskriften är skadad men namnen Sven, Nils och Per Ionneson är klart avläsbara. På baksidan finns ett kors, vilket Ljungsedt menar är vanligt särskilt i västra Östergötland. Han ser det som en kvarleva från de äldre stavkorshällarna. Ytterligare en tidig östgötaryttare finns bland de tidiga 1600-talsstenarna på kyrkogården. Den är rest över ryttaren Olof Person i Sund, död 1624 (Ljungstedt nr 12), undanställd vård löpnummer 3 i inventeringen. De övriga tre kan dateras till tiden mellan 1607 och 1702. Samtliga med karaktäristiska änglar, timglas och IHS motiv. Bland de undanställda gravvårdarna finns tre stycken från sent 1800-tal (1871-88), medan övriga huvudsakligen är från tidigt 1900-tal. Den äldsta gravvård som bevarats på plats är den på plats 23. Den är rest över kyrkvärden C J Anderssons hustru Maria Catarina 1889. Ytterligare tre vårdar från 1890-tal står också fortfarande på ursprunglig plats (grav 329, 337 och 457). Med dessa undantag speglar kyrkogården huvudsakligen 1900-talets begravningsskick. Kartmaterial från 1700-talet (storskifte 1782 och byggnadstomter 1780) visar en kyrkogård med samma form som dagens gamla kyrkogård. På storskifteskartan dessutom klockstapeln. Denna fanns kvar till 1790. Av Brenners teckning (se sid 7) framgår att stapeln varit av trä med höga ben av den sedvanliga typen. Flygfotografier av Fivelstad togs 1939, 1947 och 1954. Samtliga visar samma sak. En kyrkogård med uppväxt trädkrans och ett stort antal grusade gravar i både norra och södra kvarteren. 1940 togs även bilder på själva kyrkogården av Bengt Cnattingius. En av dessa visar hur hela den östra delen av södra kvarteret varit organiserat med enbart grusgravar med mellanliggande häcksystem. Samtliga bilder finns i Östergötlands länsmuseums arkiv. Kyrkogården genomgick en omfattande renovering och omarbetning i slutet av 1950- talet och återinvigdes på Allhelgonadagen 1957. Huvudsyftet med omläggningen var att ta bort den allmänna linjen. För att åstadkomma mindre skillnader mellan olika gravplatser togs också ett stort antal häckar bort och gräsmattor lades om. Ingenting sägs i källan (tidningsartikel i ÖC 4.11.1957) om det också var vid detta tillfälle som det stora antalet grusgravar också togs bort, men detta förefaller troligt. Arbetet med omläggningen leddes och planerades av trädgårdsmästarna C O Lindblad i Mjölby och Stellan Jonsson i Vadstena. Sannolikt är också den aktuella gravkartan gjord vid samma tillfälle eller strax efteråt. Den är odaterad men hör stilmässigt till 1950- eller 1960-tal. Utbyggnaden av den nya kyrkogården och minneslunden skedde efter ritningar upprättade 1989. |
