Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY SKEPPSBRON 5 TORSMANSKA HUSET

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET SKEPPSBRON - Kvarteret Skeppsbron är oregelbundet till formen och beläget i den sydvästra delen av innerstaden, invid den Inre hamnen. Före den nu rådande fastighetsindelningen utgjordes kvarteret av tomt nummer 51-54 i Strandrotens första kvarter.
Fram till 1700-talet utgjordes större delen av marken som idag motsvarar kvarteret Skeppsbron av en från hamnbassängen delvis frånskild vattensamling, kallad Ruddammen. Från Stora strandporten, i Hamngatans norra ände, ledde en stenlagd väg söderut förbi det sumpiga område som omfattar större delen av nuvarande Skeppsbron. Då vägen ofta var satt under vatten anlades 1732 en träspång över detta område. Spången fanns kvar till en bit in på 1800-talet. Omkring 1800-talets mitt gjordes en allmän upprustning av hamnområdet. I samband med detta torrlades dammen och kvarteret indelades i tomter. Hamnen hade vid tiden ett inte alltför gott anseende hos stadens innevånare. I en tidningsartikel från 1858 beskrivs hamnområdet bestå av "halvruttna, lutande och uppstyltade bodruckel,...hopar av smuts, som i tryck icke kunna närmare specificeras...". Kvarteret har bevarat sin omfattning sedan 1860-70-talet och den nuvarande tomtindelningen, är till större delen från 1880-talet.
Kvarterets bebyggelse var på grund av markförhållandena sparsam, fram till 1860- och 1870-talet. Flertalet byggnader var belägna i den södra delen, som i dag huvudsakligen omfattas av Skeppsbron 4 och 5. På den sistnämnda, i kvarterets sydvästra hörn, finns kvarterets äldsta byggnad, det Torsmanska huset. Huset är ett säreget, barockinspirerat trähus från 1700-talets första hälft. I kvarterets nordligaste del, på nuvarande Skeppsbron 1, finns ett skiftesverkshus från omkring 1780. På samma tomt finns en stenbyggnad, uppförd som smedja omkring sekelskiftet 1800, men idag inredd till bostadshus. Smidesverksamheten är sedan 1800-talets slut förflyttad till kvarterets sydöstra del, på nuvarande Skeppsbron 4. Fram till 1868 fanns den så kallade Sjötullkammaren, en större stenbyggnad från 1696, placerad omedelbart nordväst om det Torsmanska huset. Träbyggnaden fungerade ursprungligen som tjänstebostad åt tullinspektören och hans familj, men har från slutet av 1800-talet främst inrymt utskänkningslokaler av varierat slag. Till tullkammaren hörde även ett blandat uthusbestånd, men flertalet av dessa revs under 1800-talets andra hälft. Idag finns endast ett par, större komplementbyggnader i kvarteret. Dessa utgörs av lager och garage från 1900-talet.
Kvarterets domineras sedan 1850-talet av en magasinsbyggnad, idag kallad Björkanderska magasinet, på nuvarande Skeppsbron 2. Byggnaden, vilken idag huvudsakligen fungerar som samlingslokal, är från början ett sädesmagasin som har byggts till i etapper, så att den numera upptar nästan halva kvarterets yta. Bostadsbebyggelsen är koncentrerad till kvarterets nordligaste och sydostligaste delar.
SKEPPSBRON 5 - Fastigheten Skeppsbron 5 är belägen i kvarterets sydvästra hörn, gränsande till Skeppsbron i nordväst och Tullhusgränd i sydväst. Fastigheten ligger söder om det område som ända fram till 1700-talet utgjorde de tidvis blötlagda våtmarkerna kring den från hamnen avsnörda Ruddammen. Fastigheten ingick från 1700-talets senare del, fram till 1800-talets andra hälft i en större tomt, Strandroten I:53. Denna inkluderade även nuvarande Skeppsbron 4 i sydost och före detta Skeppsbron 3 i öster, vilken numera ingår i den stora fastigheten Skeppsbron 2 i norr med Björkanderska magasinet. Under 1860- och 1870-talet styckades den stora tomten upp i flera fastigheter och sedan dess har tomten behållit sin omfattning.
Före 1700-talets fastighetsindelning hade en för staden synnerligen märkvärdig träbyggnad uppförts på fastigheten, det så kallade Torsmanska huset, uppfört av tullförvaltare Johan Gustaf Camitz eller hans far, Johan Niclas.
Byggnaden är till största delen uppförd med en delvis panelklädd, knuttimrad stomme i en våning med två vindsplan. Huset har byggts till mot nordost och sydost i tre etapper med stommar av skiftesverk. Fasaden är målad med falurödfärg. Taket är ett oregelbundet, i huvudsak valmat sadeltak, belagt med enkupigt tegel. Den sydvästra, före detta huvudfasaden mot Tullhusgränd domineras av den volutformade gaveln som är i tre våningsplan och något uppdragen över taknocken.
Enligt husklassifikationen från 1785 fanns flera uthusbyggnader på fastigheten. Sannolikt var dessa huvudsakligen placerade på nuvarande Skeppsbron 4 i sydost.
Fram till 1868 var det tidigare tullhuset, den så kallade Sjötullkammaren från 1696, placerad omedelbart väster om Torsmanska huset, varför dess södra, volutformade gavel tidigare utgjorde huvudfasad. Tullkammaren var vid rivningen i mycket dåligt skick och dess funktion hade två år tidigare övertagits av det då nyuppförda tullhuset på nuvarande Tullen 1, placerad sydost om denna fastighet. Placeringen av det nya tullhuset innebar att byggnaden till stor del kom att skymma Torsmanska husets volutgavel från Skeppsbrons huvudsakliga sträckning i sydväst. Torsmanska huset var tulltjänstemannabostad till en bit in på 1800-talet och har därefter främst brukats som utskänkningslokal. Idag fungerar den som restaurang, med namnet Anna Dubbes krog, namngiven efter Torsmans dotter som sedermera gifte sig med den kände handelsmannen Jacob Dubbe. För denne var tomten, under 1800-talets första årtionden, endast en liten del i hans stora fastighetsbestånd.
På kartan från 1883 finns en uthuslänga markerad, med långsidan utmed den nordöstra tomtgränsen. Torsmanska huset hade en mindre, kvadratisk tillbyggnad invid den nordvästra knuten. Från början var den en del av byggnadens kaférörelse och från 1928 hade den byggts ut ytterligare för att fungera som kiosk. På 1912 års karta har uthuslängan försvunnit. Norr om entrén finns en mindre rosenplantering utmed fasaden.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7