Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Säter kn, KYRKAN 1 SÄTERS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Församling utbruten ur (Stora) Tuna 1636. Säters stadsförsamling utbruten 1642, men åter införlivad 1952 (Säters församling). Det första kapellet på platsen för nuvarande Säter var ett enkelt kapell i Dalsbyn. Platsen för kapellet är utmärkt med en minnessten. Ny kyrka, benämnd Ceciliakyrkan, påbörjades 1634 på nuvarande Säters plats. Säter erhöll sina stadsprivilegier 1642. Stadsplanen från 1600-talet är fortfarande tämligen oförändrad, med väl bevarad träbebyggelse från 1800-talet. Kyrkan är centralt placerad och utgör tillsammans med skola och sockenstuga en sammanhängande miljö.

I: DALSBY KAPELL var enligt beskrivning av C. G. Roman en timrad, salformad byggnad med måtten 8 x 16 m. Vid arkeologisk undersökning år 1973 berördes delar av den kringliggande begravningsplatsen.

II: Ny stenkyrka uppfördes på det nuvarande Säters plats 1634-35 och benämndes CECILIAKYRKAN efter landshövding Peter Kruses maka, som tidvis bodde på Säters kungsgård. Kyrkan var välvd och utsmyckad med målningar föreställande Kristus och aposlarna. Möjligen ingår ännu delar i den nuvarande kyrkan.

II: SÄTERS KYRKA består av rektangulärt långhus, sakristia i öst och västtorn. Sakristian är lika bred som långhuset och har tresidig östmur. Kyrkans huvudsakliga utformning är resultatet av två närliggande byggnadsperioder i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kyrkan påbörjades efter ritningar daterade 1778. Snart kom emellertid kyrkan att uppvisa allvarliga brister, varför en ombyggnad var nödvändig redan vid 1800-talets början. Västtornet, som börjat skilja sig från långhuset, revs och ett nytt uppfördes 1806-07 i dess ställe. Framför långhusets nordportal tillfogades 1912 en värmecentral.

Kyrkans monumentala nyklassicism är fortfarande väl bibehållen. Den vitputsade exteriören präglas av de kraftiga pilastrarna som markerar fasadens fönsteraxlar. Långhus och sakristia täcks av ett sammanhängande mansardtak, valmat i öster. Ingångar genom tornet och mitt på långhusets sydsida. Det rektangulära kyrkorummet har halvrund altarvägg, flankerad av genomgångar till den bakomliggande sakristian. Innerväggarna artikuleras av kopplade pilastrar, som bär förkroppade entablement. Vid en genomgripande restaurering 1956 ersattes kyrkorummets tunnvalv, dock med avsikten att imitera det ursprungliga - om än något förenklat. Den ursprungliga altarpredikstolen, omgiven av en tempelgavel, kom omgestaltades delvis vid restaurering 1927, efter förslag av arkitekt Magnus Dahlander. Läktare i väster med framskjutet mittparti, buren av marmorerade träpelare.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.