Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VAMLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 VAMLINGBO KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Vamlingbo kyrka härrör till största delen från 1200-talet. Möjligen har den ersatt en tidigare stenkyrka; grundmurar till ett mindre torn har påträffats under det befintliga. Andra reminiscenser från äldre tid är dopfunten, tillhörande "Byzantios" - gruppen från 1100-talets andra hälft, samt några inmurade reliefer, delar av gravkistor från 1100-talet, i långhusets sydfasad. Den nuvarande hallkyrkan består av ett treskeppigt långhus med smalare rakslutet kor, sakristia i norr samt västtorn. Byggnadsmaterialet är huggen sandsten med detaljer i finhuggen kalksten. Långhus och kor uppfördes i mitten av 1200-talet. Tornet tillfogades vid 1300-talets mitt. Sakristian är sentida. Kyrkans ursprungligen höga torn förstördes vid ett åsknedslag 1817, efter vilket den befintliga lanterninen samt stödmurarna tillkom. Fasaderna är vitputsade. Långhus och kor täcks av sadeltak. Kyrkans tre ingångar (på långhusets nord- respektive sydsida samt på korets sydsida) har likartade portaler med veckkapitäl. Den södra tornportalen igensattes i samband med stödmurarnas uppförande; portalomfattningen har dock senare frilagts och kan studeras inifrån. Långhuset har smala fönsteröppningar, två i norr och två i söder; korets östvägg genombryts av en trefönstergrupp. Långhuset täcks invändigt av nio kryssvalv, vilka bärs upp av fyra rundpelare. Karakteristiskt för kyrkorummet är växlingen mellan röd och grå kalksten i pelarskaft, triumfbåge och fönsteromfattningar, tillsammans med kvadermålning i gult och grått. I triumfbågsmuren finns nischer för sidoaltaren (det sydöstra är bevarat) samt en trepassformig öppning, vilken utgör Gotlands enda bevarade medeltida ambo (talarstol). Kalkmålningar finns från 1200- och 1300-talen. Av stort intresse är figurmålningen på norra långhusväggen; den är från 1200-talets mitt och föreställer kejsar Henriks själavägning. Långhusets valvmålningar, från omkring 1700, restaurerades hårt vid sekelskiftet 1900, då även korets glasmålningar (medeltidsimitationer) insattes. 1961 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekten Åke Porne, och en yttre restaurering ägde rum 1987-88.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999.