Stäng fönster Rättvik kn, RÄTTVIKS PROSTGÅRD 1:2 RÄTTVIKS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Medeltida socken. Boda utbruten 1618, Bingsjö kapellag inrättat 1781, Dådrans kapellag inrättat 1839, Bingsjö-Dådran utbruten 1918, men åter införlivad 1991. Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning, som innefattar ett rakt avslutat korparti och en avdelad sakristia i öster, korsarmar i norr och söder samt västtorn. I: Av den äldsta 1200-talskyrkan återstår ännu partier i det befintliga långhusets västra och norra murar. II: Vid en radikal ombyggnad, troligen redan under 1300-talet, vidgades långhuset i söder och öster. Den utvidgade kyrkan erhöll salformad plan med rakslutet korparti i öster. En sakristia i norr hörde sannolikt till samma byggnadsetapp. Vid ännu en medeltida ombyggnad omkring år 1500 förlängdes långhuset ytterligare i öster och erhöll ett tresidigt korparti. Samtidigt vidgades sakristian med en travé i öster. Denna raserades 1673, när en ny och väsentligt större sakristia tillbyggdes. Den södra korsarmen uppfördes 1685-88, följd av den norra 1697-1703 (sakristian åter raserad). Västtornet och den befintliga sakristian, uppförda 1778-81 under ledning av byggmästare Daniel Lundqvist från Gävle, kompletterar planformen såsom vi nu känner den. Kyrkan har vitputsade fasader och branta, spånklädda sadeltak. Korsarmsgavlarna pryds av varsitt rundfönster och stor korsformig blindering. Fönstren förstorades och fick sin nuvarande stickbågiga form 1699. Tornet har rundbågiga ljudöppningar och avslutas med en kraftigt profilerad taklist; dess karakteristiska kupolhuv är utförd efter arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz ritningar. Av kyrkans fem portar är den södra, s.k. Prästporten, mest intressant; den utfördes 1671 av den tyske stenskulptören Simon Hack från Boda, som även tillverkat kyrkans dopfunt 1652. Korskyrkans rikt utbildade tegelvalv härrör dels från 1400-talets senare hälft (långhusets två östliga travéer) samt 1685-1703 (korsarmarna). Interiören vitkalkades 1682, men vid restaureringen 1951, efter förslag av Jerk Werkmäster, framtogs fragmentariska kalkmålningar från omkring 1500, bl. a. med gammaltestamentliga profeter. Läktare finns i väster, söder och norr (alla från 1700-talets förra hälft och försedda med målningar). Den rikt ornerade predikstolen är tillverkad 1636 av träsnidaren Johan Matzon och Anders Pärson Målare. Altaruppsatsen, i barockstil, utfördes 1705-06 av hovbildhuggaren Caspar Schröder. Kyrkan restaurerades 1978-83 under ledning av arkitekten Jerk Alton. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
