Stäng fönster Kalmar kn, HALLTORP 2:9 M.FL. HALLTORPS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Halltorps kyrkogård har använts sedan medeltiden. Hur kyrkogården då gestaltade sig vet vi mycket lite om. Vi vet dock att människor begravdes helt nära intill kyrkan under 1200-1400- tal. Vid en arkeologisk undersökning som gjordes i samband med uppförandet av ett nytt vapenhus 2002-03 påträffades 22 gravar i och under det gamla vapenhuset. In på 1700-talet begravdes socknens välbärgade sannolikt inne i kyrkan. En del äldre hällar ligger fortfarande i golvet inne i kyrkan och en häll som fungerat som gravvård ligger ute på kyrkogården, på kyrkans södra sida. Den återfanns vid renoveringen av kyrkan antingen i trappan till det Råbergska gravkoret eller liggande som golv. Genom åren har kyrkogårdsområdet närmast kyrkan påverkats av kyrkans olika ombyggnader. Ett vapenhus fanns under en period vid södra ingången, men revs 1887. År 2002-2003 återuppfördes dock ett nytt vapenhus på samma plats. Sedan 1700-talet har stigluckan ingått som en viktig del i kyrkogården och sedan 1725 klockstapeln. Petrus Frigelius gjorde en avritning av kyrkan och kyrkogården både från norr och söder år 1748. Kyrkogårdsmuren utgjordes, som det ser ut på teckningen av en låg stenmur med en stiglucka både i norr och söder. Stigluckan som avbildats i söder har samma form som den som fortfarande finns i väster idag. På den södra sidan har han framställt kyrkogården något ojämnt kantig medan den norra sidan visar en mer rektangulär kyrkogård. Längs kyrkogårdsmuren samt inne på kyrkogården har han återgett ett antal träd. På korets södra sida var ett gravkor i trä uppfört. Till vänster om vapenhuset avbildade Frigelius något som skulle kunna vara ett solur. År 1796, i samband med att kyrkan restaurerades, lät majoren Carl Råberg på Värnanäs uppföra ett gravkor med stolsrum mot nya korets vägg. Innan detta skedde måste det tidigare gravkoret i trä ha rivits. Om det gjordes samtidigt eller redan gjorts i ett tidigare skede vet vi idag inte. Omkring 1820 tecknade Nils Isak Löfgren kyrkan och kyrkogården från söder. Kyrkogårdsmuren liksom klockstapeln finns återgivna. Ett fåtal träd stod på insidan av kyrkogårdsmuren. I övrigt återgav Löfgren inga detaljer från kyrkogården. På en bild över klockstapeln troligen tagen på slutet av 1800-talet syns en liten del av en vildvuxen kyrkogård. Inga vårdar eller gravplatser syns emellertid på bilden. Grusgången fram till och runt om klockstapeln fanns dock. På ett fotografi från tidigt 1900-tal taget på kyrkan från norr syns en byggnad skymta till vänster om kyrka. Det ser ut att vara den stiglucka som numera står uppförd mellan den gamla och nya delen i väster. På fotografiet syns också att träd nyligen planterats i den norra delen av kyrkogården. Gravplatserna omges av låga häckar och gjutjärnsstaket. Runt om kyrkan var en gång belagd med grus. År 1938 inreddes ett bårhus under kyrkans kor. Nästa fotografi på Halltorps kyrka är taget 1943 och visar en mindre del av kyrkogården. I det sydöstra hörnet skymtar stigluckan och inne på kyrkogården fanns det på södra sidan låga häckar runt om gravplatserna. År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift. Församlingarna fick svara på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Halltorps församling berättar något om hur kyrkogården då var planerad. Kyrkoherden Manfred Wiesland skriver i sina svar att det växte lind, ask alm och lönn runt kyrkogården. Vidare berättade han att det fanns både enskilda och allmänna gravar. Gravkullar förekom men gravplatserna var oftast utslätade. För gravvårdarnas höjd hade man som regel att de allmänna vårdarna inte fick överstiga 90 cm och de köpta 100 cm i höjd. I allmänhet var gravvårdarna i sten men ett antal järnkors fanns också. När det gäller inskriptioner på gravvårdarna berättar Wiesland att det i allmänhet saknades fullständig inskription på de äldre gravvårdarna men att det numera fodrades fullständiga uppgifter om namn, data för födelse och död samt bostad. Någon stiglucka fanns enligt Manfred Wiesland, vid den här tidpunkten, inte. Om stigluckan flyttat sedan 1943 eller om den helt enkelt hade en annan funktion under Wislands tid vet vi inte. En flygbild från 1950 visar att kyrkogården både i norr och söder hade grusade gångar och gravplatser. På flera av de grusade gravplatserna fanns det också kullar av murgröna. I kvarter C och D öster om kyrkan var det dock färre och mindre gravplatser med grusade ytor. Kanske var det områden för allmänna linjen där folk begravdes i turordning allt eftersom de avled. Kyrkogården omgavs vid den här tiden av en tät och fin trädkrans. En väg gick också precis utanför kyrkogårdens norra mur. Kyrkan renoverades 1957 och från renoveringen finns ett antal bilder där även delar av den södra delen av kyrkogården syns. De flesta gravplatserna på södra delen var vid tiden för renoveringen fortfarande belagda med grus och flertalet hade gravkullar av murgröna. Ett fåtal hade stenramar runt om gravplatsen. Gången mellan kvarter B och C var fortfarande grusbelagd. År 1963 upprättade trädgårdskonsulent Gösta Engstedt ett förslag till en utvidgning av Halltorps kyrkogård. Utvidgningen gjordes norr om den gamla kyrkogården. Den gamla kyrkogårdsmuren som hamnade mellan den gamla och den nya kyrkogården behölls. Kyrkogårdsmuren runt den nya delen utformades som den gamla med en vallmur i väster och norr och i öster uppfördes en stödmur av natursten. Träden anpassades också till de redan befintliga sorterna. Med undantag av en grusad gång som ledde runt utvidgningsområdet och anslöts till det befintliga gångsystemet på den gamla kyrkogården lades hela området ut i gräsmatta. År 1966 var den nya delen klar och invigdes. K Pettersson fotograferade kyrkan 1973 efter det att den nya kyrkogården tillkommit. Nu hade stigluckan flyttat till en plats mellan den gamla och den nya delen. På en bild över gamla kyrkogårdens norra del ser man att alla gravplatserna var insådda med gräs och endast gångarna var fortfarande grusbelagda. År 1995 renoverades klockstapeln och 1998 kompletterades ytterbelysningen vid huvudingången och på kyrkogårdens norra sida. Ett magasin som låg söder om prästgården byggdes om och till början av 1990-talet till församlingshem. Det kallas för Loftgården. Tillstånd gavs 2001 för att belägga den södra grusgången med kalkstensplattor. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från 1949 Andersson, Ivar. Halltorps kyrka. Svenska fornminnesplatser. Nr 45Stockholm 1956 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Tobias Wallner |
